”NÅGON SKULLE FAN BEHÖVA STÄNGA AV ELEN FÖR ATT MAN SKULLE AGERA”
En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektiv
Titel: “Någon skulle fan behöva stänga av elen för att man skulle agera” – En kvalitativ studie av riskkommunikation ur ett mottagarperspektivFörfattare: Elvira Cranz, Ebba Johannesson Källeskog och Emelie LättmanKurs: Examensarbete i medie – och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2016
Handledare: Malin Sveningsson
Sidantal: 51, exklusive bilagor
Antal ord: 19 912
Syfte: Syftet med studien är att undersöka medborgares förståelse av och resonemang kring samhällsrisker och riskkommunikation. Studien ämnar undersöka mottagarna av Göteborg stads kampanj “72 timmar”.
Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.
Material: Fyra fokusgrupper om 4 -6 deltagare som bor i Göteborg stad.
Huvudresultat: Vårt resultat visar att deltagarnas riskperception är olika men att vi ändå kunde identifiera en minsta gemensam nämnare. Risken för socialt utanförskap är något som samtliga deltagare resonerade kring. Deras riskförståelse utgörs primärt av en känsla av trygghet. Vi kan härleda deras resonemang till tre faktorer; det faktum att deltagarna har ett stort myndighetsförtroende, att de saknar upplevelser av kris som gett stora konsekvenser samt att deras sociala relationer bidrar till en känsla av trygghet. Vårt resultat visar också att 72 -timmarskampanjens budskap inte i tillräckligt stor utsträckning ifrågasätter deras tolkningsram och att de generellt har svårt att relatera till budskapet. På grund av detta upplever de heller inte någon angelägenhet eller vilja att utöka deras civila krisberedskap och vi drar slutsatsen att kampanjens nuvarande utformning inte fungerar. Medborgarnas demokratiska rättigheter, i förhållande till att få, och kunna ta till sig, riskkommunikation tillgodoses alltså inte.