En intern mötesplats med möjligheter…
En kvalitativ studie av hur 18 personer, ur personal och ledning på Svenska Mässan, ser på internkommunikationen och upplever att den fungerar samt vilka behov de har av den.
ABSTRACT Titel En intern mötesplats med möjligheter… En kvalitativ studie av synen på och behovet av internkommunikation på Svenska Mässan i Göteborg. 18 personer ur personal och ledning deltog i studien. Författare Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Våren 2001 Handledare Larsåke Larsson Syfte Att undersöka hur delar av personalen och ledningen upplever och ser på den interna kommunikationen på Svenska Mässan. Metod Kvalitativ samtalsintervju Material Samtalsintervjuer med 18 personer ur personal och ledning på Svenska Mässan. Huvudresultat Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av intern-kommunikation hos intervjupersonerna. Kommunikation och information upplevs som en förutsättning och nödvändighet för att det operativa arbetet i den processinriktade organisationen skall kunna fungera. Man upplever dock att kommunikationen inte fungerar fullt ut. Det ger sig bland annat uttryck i en vi-och-dom kultur där man känner ett avstånd till andra i organisationen. Ett avstånd uppfattas även finnas inom vissa enheter där man sakna forum för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Man använder och är nöjd med de skriftliga kanaler som idag finns men önskar att personalbladet FairNews utvecklas och blir både mer omfattande och mer personlig i sin touche. E-post anses vara den viktigaste kanalenmen upplevs samtidigt vara en källa till ”over load” och stress. Möten är den muntliga kanal som kommunikationen i mångt och mycket vilar på. Näst efter Frukostmötet som samlar hela personalen fyra gånger per år är enhets- och avdelningscheferna den viktigaste källan till information från och till ledningen. Enhets- och avdelningschefer upplevs ha ett stort ansvar för nformationsspridning men uppfattas samtidigt sakna riktlinjer för vilken information som skall spridas. Det samma gäller för ledningsgruppen. Sammantaget finns det behov av att få bättre struktur på flödet av information för att bli tydligare – både vad gäller budskap och kommunikationsstruktur.