Virala nyheter: Hur nyheter sprids och bemöts i sociala medier

thumbnail of dahlgren_virala_nyheter-2-1

Abstract Bakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook är det möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet. Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna. Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna har tidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmedierna som sprids i social medier, i synnerhet i Sverige. Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter) samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare. Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader i början av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativ innehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning. Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter. På Twitter spreds i huvudsak artiklar om hur samhället bör vara som var negativt värderande, medan artiklar som spreds på Facebook i huvudsak handlade om uppseendeväckande nyheter och konkreta vardagshändelser. Artiklar från kvällstidningarna och i synnerhet Aftonbladet var mest dominerande i sociala medier. Överlag spreds artiklar som handlade om åsikter i större grad än information på både Facebook och Twitter. Första experimentet visade att Twittermeddelanden som var negativt inställda till en nyhet gjorde att deltagarna värderade nyhetens trovärdighet som högre (p = 0,040; r = 0,22). I andra experimentet var deltagarna mindre benägna att dela vidare ett Twittermeddelande som redan var populärt, men som delats av en okänd användare (p = 0,038; r = 0,16). Slutsats: Facebook och Twitter har kvalitativa skillnader (ömsesidiga respektive icke ömsesidiga relationer) som även tycks påverka innehållet som delas. Användarna kan dessutom påverka hur trovärdiga nyheterna uppfattas och vilka nyheter som sprids vidare, vilket skapar ”filterbubblor” eller ”echo chambers” med begränsade perspektiv av verkligheten. Allt detta leder fram till en ny sorts social nyhetslogik där dagordningen flyttas från nyhetssajterna till de sociala medierna. Den stora frågan är vilka långsiktiga konsekvenser det får för medborgarna i en demokrati när allt fler använder sociala medier som en källa till nyheter, eller språngbräda till nyhetssajterna. Nyckelord: Twitter, Facebook, news diffusion, two-step flow of communication, experiment

Peter M. Dahlgren
MKV, Masteruppsats , vt14
Om arbetet finns tillgängligt som pdf är löpnumret klickbart. Om arbetet inte är tillgängligt som pdf kan du vända dig till JMG:s expedition, så kan du få hjälp med en papperskopia.