På den anklagades bänk
En fallstudie om Uppdrag gransknings reportage om Fredrik Virtanen och Metoo
Syfte: Studiens övergripande syfte är att utifrån ett feministiskt perspektiv undersöka Uppdrags gransknings reportage om Metoo och Fredrik Virtanen, och genom det diskutera ett fall av medierapportering i samband med Metoo som kallats för en ”backlash”. Studien fokuserar särskilt på hur Fredrik Virtanen framställs. Studien inkluderar också en diskussion om hur nämnda reportage förhåller sig till Metoo som motståndsrörelse(r).
Teori: Feminist Critical Discourse Analysis, våldtäktsmyter, motstånd
Metod: Feminist Discourse Analysis
Material: Uppdrag gransknings reportage om Fredrik Virtanen och Metoo
Resultat: Fredrik Virtanen framställs av Uppdrag granskning som en helt vanlig förälder och som ett offer av Metoo. Genom att Uppdrag granskning lägger stort fokus på huruvida det som berättats om honom är sant eller inte — om berättelserna hade belägg eller inte när de publicerades av andra medier — reproducerar de föreställningar om att (kända) män regelbundet anklagas, döms och åtalas för sexuella övergrepp de inte är skyldiga till. Med sitt reportage om Fredrik Virtanen och Metoo reproducerar Uppdrag granskning således missvisande och destruktiva framställningar om sexuella övergrepp, så kallade våldtäktsmyter. I relation till Metoo kan reportaget förstås som det Lazar kallar för kontra-motstånd. Mer forskning krävs dock för att ytterligare undersöka hur patriarkala maktstrukturer anpassar sig efter det motstånd de stött på i och med Metoo samt hur sådana kommer till uttryck i mediers framställningar av sexuella övergrepp post-Metoo.