Sverigedemokraterna, medierna och demokratin

Sverigedemokraterna, medierna och demokratin analyserar över 3000 artiklar skrivna i tre lokala tidningar under tre veckor i tre olika valrörelser. I Mora Tidning, Helsingborgs Dagblad och TT-ELA analyserar vi vad som skrivits om Sverigedemokraterna. Vår huvudfrågeställning var om medierna sköter sitt demokratiska uppdrag i rapporteringen kring sd. För att kunna jämföra vårt material har vi gått igenom alla artiklar som behandlar valrörelsen oavsett parti. De som innefattar sd har vi dessutom analyserat djupare. Vi har gjort en innehållsanalys av materialet där vi utgått från givna kriterier (se bifogad kodbok). Utöver detta innehåller arbetet också ett antal intervjuer med allt ifrån chefsredaktörer och journalister till Politiska filosofer och medievetare. Dessutom finns det analyser och krönikor som fördjupar problematiken som finns. Sverigedemokraterna, medierna och demokratin tar avstamp i att Sverige har en deltagardemokrati med deliberativa inslag. Enligt vedertagen demokratiteori ställer ett sådant styrelseskick en rad krav på nyhetsmedierna. Vi har också utgått från SOU-undersökningarna som beskriver medias demokratiska uppdrag. Med hjälp av vår undersökning och våra teoretiska utgångspunkter har vi därmed kunnat undersöka hur sd har behandlats och hur de bör behandlas i media. Våra slutsatser är att media har blivit bättre på att rapportera om partiet. Även de personer vi intervjuat vittnar om att det faktiskt är så. Det har pågått, och pågår en diskussion på redaktionerna. Med bättre menar vi inte att de framstår i bättre dager i media, utan att media numera granskar sd som ett politiskt parti. Ideologin glöms bort. Att förankra politiska förslag i ideologi, att visa varför vissa partier lägger fram vissa förslag, är en del av det demokratiska uppdraget. I vår undersökning finner vi att sd:s uttalanden sällan får den ideologiska förankringen. Detta gäller dock inte enbart sd utan även övriga partier. Flera av våra intervjupersoner efterlyser mer ideologisk diskussion. Sd:s valresultat och mängden medieuppmärksamhet de får, följs på ett iögonfallande sätt åt. Men vad är hönan och vad är ägget i den här historien? Går sd framåt på grund av ökad mediebevakning, eller ökar bevakningen när redaktionerna känner vilket håll det blåser åt i väljarkåren? Blott en bråkdel av artiklarna om sd handlar om vad de åstadkommit under föregående mandatperiod. Det kan naturligtvis ha sin förklaring i att partiet inte är representerat i alla kommuner under de perioder vi undersökt. I Orsa och Helsingborg ställde de upp för första gången 2002. Dessutom. En häpnadsväckande andel artiklar handlar inte om politik över huvud taget. Vid en närmare granskning, hittar vi dock en förklaring. Det rör sig ofta om notiser av typen opinionsundersökningar, sd ställer upp i valet, sd ställer inte upp i valet, sd-demonstration attackerad av motdemonstranter. Vi utgår ifrån att dessa siffror skulle kunna gälla för övriga partier också. Övergripande kan vi konstatera att de undersökta tidningarna sköter sitt demokratiska uppdrag bättre år 2006 än de gjorde 1998.