Staden i centrum
En uppsats för stadsbyggnadskontoret om hur staden framställs i media och varför
ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.