Brotts- och olycksoffers identifikation i dagspressen
En innehållsanalys av hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten har presenterat brotts- och olycksoffer i nyhetstexter under tiden 1920 till 1995
ABSTRACT Titel: Brotts- och olycksoffers identifikation i dagspressen. En innehållsanalys av hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten har presenterat brotts- och olycksoffer i nyhetstexter under tiden 1920 till 1995. Författare: Iréne Johansson Handledare: Britt Börjesson Kurs: Påbyggnadskurs, 10 p (D) Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Syfte: Syftet är att undersöka hur och i vilken omfattning offer för brott och olyckor ur identifikationssynpunkt, har presenterats i nyhetstexterna i de båda morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 till 1995. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Nyhetstexter ur dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 – 1995. Undersökningen är baserad på tolv olika undersökningsveckor under denna tid. Två veckor; en vecka i mars och en vecka i juni där midsommar ingår under åren 1920, 1935, 1950, 1965, 1980 och 1995. Det totala antalet nyhetsartiklar som analyserats är 1 015. Huvudresultat: Studien visar att en förändring har skett där tidningarna har presenterat offren för brott och olyckor mer anonymt år 1995 än 1920. Detta bekräftar undersökningens hypotes. Studien redovisar de sammansatta identi- fikationskategorierna ”Anonym”, ”Lokal identifikation” och ”Riks- identifikation” identifierade över tiden 1920 till 1995 i syfte att mäta graden av offentlighet för brotts- och olycksoffer. Kategorin ”Anonym”, som är den kategori som påvisar lägst grad av identifikation av offret, ökar från 2 % 1920 till 44 % 1995. Variabeln ”Anonym” definieras genom att varken offrens namn, bild, hemort/hemadress, anhöriga, arbetsplats, arbetskamrater, yrke/titel, karaktär, personliga egenskaper, etniska tillhörighet, nationalitet eller namn på grannar får framgå av artikeln. Mellan åren 1965 till 1980 framgår också en tydlig förändring genom att en betydande minskning av både antalet artiklar och antalet identifikations- attribut inträffar. Denna minskning kan till stor del förklaras av journalis- tikens professionalisering i och med den formella journalistutbildningens införande i mitten av 1960-talet. En annan tydlig trend är att publicering av namn på offren har minskat från att år 1920 finnas med i 80 % av artiklarna till att år 1995 publiceras i 8 % av artiklarna.