CESIUM

Syftet med arbetet är att ta reda på hur opartisk den svenska pressen är och om det har skett någon förändring över tid. Frågeställningar: Hur definierar journalister opartiskhet? Finns det någon skillnad i hur tidningar med olika politisk färg skildrar verkligheten? Har det skett en förändring under de senaste trettio åren? Metod/Material Kvantitativ innehållsanalys av 17 stycken tidningar under perioderna 4/4 – 14/4 1979 och 5/2 – 15/2 2009. Intervjuer med yrkesverksamma journalister, redaktionschefer, chefredaktörer och forskare. Resultat Ett problem är att det inte finns någon allmän definition av vad opartiskthet faktiskt är. Alla vi har talat med har definierat det som balans. Av kravet på neutral presentation för att uppnå opartiskhet enligt Westerståhls objektivitetsteori finns det inte ett spår. När det gäller de undersökta tidningarna uppvisar de mindre skillnader i vilka som får komma till tals och hur artiklarna vinklas 2009 jämfört med 1979. Undantaget är skildringen av Maud Olofssons vändning 2009 vilket beskrivs som mindre kontroversiellt för centerpartisterna i tidningar med centerpartistisk profil jämfört med andra borgerliga och socialdemokratiska tidningar. Slutsatser Opartiskhet har aldrig varit ett levande ideal bland journalister på svenska tidningar, därmed inte sagt att de flesta har tankar om det. Alla vi har intervjuat har satt likhetstecken mellan opartiskhet och balans, ett tecken på att opartiskhetsbegreppet idag bara vilar på ett ben istället för på två. De undersökta tidningarna har blivit mer lika varandra under de senaste trettio åren.