VALFRITT

Projektarbetet om Europaparlamentsvalet 2004 syftar till att ta reda på vilken påverkan media har på valdeltagande. Som teoretisk ram har vi dagordningsteorin, som menar att det media skriver är det allmänheten tänker på och uppmärksammar. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur rapporteringen om EU sker och skiljer sig i de olika länderna. Eftersom detta är ett val som hela EU deltar i, har vi tittat på tidningar från fyra länder; Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den information som samlats in kommer från kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning, intervjuer och referenslitteratur. Är det någon skillnad i kvantitet på bevakningen till Europaparlamentsvalet 2004 jämfört med bevakningen av det senaste nationella valet i respektive land? Vad skiljer de olika ländernas bevakning åt? Påverkade bevakningen valdeltagandet? Hur kan detta påverka det kommande valet till Europaparlamentet 2009? För de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna använde vi oss av åtta europeiska dagstidningar; Le Monde, Le Figaro, Frankfurter Allgemeine, Süddeutsche Zeitung, The Times, The Independent, Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Urvalet börjar från och med en vecka innan respektive val till och med valdagen för den kvantitativa undersökningen. För den kvalitativa börjar urvalet två dagar innan från och med valdagen. Resultaten kan sammanfattas i en bekräftelse att media, oavsett land, bevakar Europaparlamentsvalet i lägre grad än vad den bevakar de nationella valen. Orsaken till detta beror på att Europaparlamentsvalet anses vara ett andrarangsval; varken partier, väljare eller massmedier satsar lika mycket på det som på det nationella valet. Orsakerna till detta varierar beroende på vem man frågar, men en unison orsak tycks vara att EU är för komplext och i de flesta fall främmande för väljarna. Intresset för EU är litet, varför media i sin tur inte uppmärksammar det och skapar därmed ett minimalt allmänt intresse. Det är en ond spiral.