”201 ARTIKLAR”

Vi vill med den här uppsatsen undersöka, analysera och kommentera mediebilden av Feministiskt initiativ under perioden mellan 2005-04-10 och 2007-04-10. Det har många gånger hävdats att de svenska medierna behandlade Fi på ett orättvist sätt, vi vill därför titta på underliggande strukturer och faktorer som ligger bakom den mediebild som faktiskt gavs av partiet. I vår studie undersöker vi fyra stora svenska tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi motiverar de här valen med att vi både vill undersöka dags- och kvällspress samt att vi vill undvika tidningar som är alltför lokalanknutna. Vi inledde vår studie med att använda oss av webbaserade mediearkiv för att ta reda på hur mycket som faktiskt skrevs om Fi i de olika tidningarna under perioden. Efter att ha samlat in den här informationen kunde vi ganska enkelt identifiera fyra perioder där antalet artiklar var större än normalt. Vi valde därför att analysera dessa perioder noggrannare. Det gjorde vi genom att gå in och titta på olika aspekter i varje artikel, till exempel artikelns storlek, journalistens kön och huruvida man gör ett tydligt ställningstagande för eller emot Fi. I vårt faktiska projektarbete intervjuar vi representanter för Fi, journalister och forskare, för att kunna ytterligare fördjupa våra analyser. Det var redan från början intressant för oss att ta reda på hur Fi-medlemmarna själva såg på medierapportering och hur den påverkade det politiska arbetet. Om man tittar på den statistik vår undersökning producerat kan man dra en del slutsatser. Till exempel är det tydligt att det finns betydligt fler artiklar som tar ställning emot Fi än de som tar ställning för partiet. Intressant är också att det inte finns någon samhörighet mellan journalisternas könstillhörighet och de åsikter de representerar. Kvinnliga journalister är precis lika kritiska mot Fi som sina manliga kollegor. När det gäller återkommande element i rapporteringen är det till exempel väldigt vanligt att Fi inte tillåts kommentera kritik som framförts mot partiet. Istället är det vanligt att man, när man tillfrågas, får frågor om ämnen som inte har med politik att göra. Istället handlar det i stor utsträckning om att kommentera problem inom partiet eller andra partimedlemmars privata angelägenheter.