Den vita lögnen
En undersökning av den svenska mjölken: pengarna, propagandan och politiken
Företrädare för den svenska mjölkbranschen använder argument som öppna landskap, god djurhälsa och bevarande av biologisk mångfald för att sälja in sin produkt till
konsumenterna – men samtidigt kämpar de för att bli av med beteskravet, det som de själva lyfter fram som orsaken till just öppna landskap, biologisk mångfald och god djurhälsa. Varje år tar svenska mjölkbönder emot nästan tre miljarder EU- och svenska skattekronor – det visar en ny undersökning från JMG.
De senaste åren har det talats om mjölkkrisen. På grund av ett stort överskott på mjölk på den globala marknaden får bönderna mindre betalt och tvingas lägga ner sina verksamheter. I Sverige har vi i dag mindre än fyratusen mjölkbönder kvar, år 1995 var de över sjuttontusen.
För att hjälpa mjölkbönderna har EU, men även svenska staten, skjutit till flera krisstöd och stödpaket. Utöver dessa hundratals miljoner kronor får mjölkbönderna ta del av de pengar
som varje år betalas ut till jordbruket.
En unik undersökning från JMG har tagit reda på hur mycket pengar de svenska mjölkbönderna har fått åren 2013-2015. Det visar sig vara en stor del av de totala utbetalningarna till Sveriges lantbrukare. Undersökningen tittar också närmare på vad mjölkbönderna får stöden för och hur mycket pengar som delas ut av respektive orsak.
I en fördjupning av den svenska mjölkbranschens historia berättas hur mjölken har kommit att få en särställning som livsmedel. Mejeriföretag får göra reklam i skolor och branschen har under 1900-talet stöttats av läkare, lärare och politiker som själva inte har någonting att vinna ekonomiskt på mjölken. Det är unikt.
Öppna landskap, glada kor och naturbetesmarker är värden som mjölkbranschen säljer in till konsumenterna. I undersökningen granskas branschens och politikernas egna argument för en svensk mjölkindustri. Under 2016 fick Lantbrukarnas Riksförbund igenom en stor ändring i
beteslagstiftningen. Nu behöver mjölkbönderna inte längre ha korna ute i en sammanhängande period, och det finns inget krav på dokumentation. Det gör det svårt för
djurskyddsinspektörerna att kontrollera att korna får komma ut på sommarbete – något som många bönder faktiskt är helt emot.