STANDBY: ATT DELTA ELLER INTE DELTA, DET ÄR FRÅGAN.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och bidra till en djupare förståelse kring hur unga kvinnor resonerar kring politiskt deltagande online.

Teori: Actualizing Citizen/Dutiful Citizen, Standby Citizen

Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer

Material: Studiens material utgörs av transkriberingar från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 6 deltagare i åldrarna 23-26 år.

Resultat: Studien visar att de unga politiskt intresserade kvinnliga deltagarna resonerar att de föredrog att diskutera politik genom fysiska samtal offline med närstående. Deltagarna kunde även tänka sig att diskutera politik online om kontexten var privat eller semi-privat. Om deltagarna skulle diskutera med främlingar däremot ansåg de offline-kontexter som mer lämpliga. Detta då politiska debatter online resonerade de utgör publika kontexter vilka bryter ner deras sociala och politiska sammanhang – vilket gör att de riskerar att stöta sig med andra i sina sociala nätverk eller missförstås. Deltagarna resonerar även att de ansåg olika politiska frågor som mer eller mindre lämpliga att diskuteras i olika kontexter online och offline. Politiska frågor av en mer komplex natur ansågs lämpligare att diskutera offline. Enklare frågor som deltagarna hade egna erfarenheter av ansågs däremot fungera att diskutera online. Det framkom även under studien att deltagarna både resonerade att politiska debatter online var befattade med möjligheter och risker. De möjligheter som framhölls var i form av en teknisk jämlikhet, då användare oberoende av kön kan delta, sprida sitt budskap och få uppbackning av likasinnade. Riskerna beskrevs utgöras av ett konfliktfyllt debattklimat med risk för kränkningar, samt med olika villkor för män och kvinnor att delta. Dessa risker uppgav deltagarna fick dem att avvakta eller välja att inte delta i politiska debatter online. Då debattklimatet ansågs vara hårt resonerade deltagarna att det krävdes vissa förutsättningar för att de skulle vara benägna att delta. Engagemangsformen behövde dels upplevas som äkta och effektiv, dels behövde det politiska debattklimatet vara tillåtande och tryggt. Deltagarna uppgav även att de i större grad skulle vara villiga att engagera sig om de kunde delta på samma villkor, det vill säga utan risk för personpåhopp. Slutligen framhöll de att var mer benägna att engagera sig om den politiska frågan hade en personlig koppling, det vill säga en relationellt eller geografiskt nära koppling.