Flerspråkighet ! … eller?

Abstract Titel: Flerspråkighet! … Eller? Antal sidor: 69 Författare: Louise Deurell Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Syftet var att undersöka hur modersmålslärarna upplever hur kommunikationen mellan dem och invandrarelevernas övriga lärare fungerar i grundskolan. Jag villa även undersöka vinster som skulle kunna göras med en omorganisation av modersmålsundervisningen. Metod och material: En kvalitativ forsknings metod, med semistrukturerade intervjuer av sex modersmålslärare, respondenter, i Göteborg. Respondenterna kontaktades först via brev, därefter via telefonkontakt, för att bestämma tid och plats för intervju. Intervju har även gjorts med Frank Andersson, ansvarig politiker, för utbildningen i Göteborg. Frank Andersson har jag använt som informant i undersökningen. Respondenterna, intervjuades utifrån en fastställd frågeguide. Inspelning gjordes med diktafon. Transkriberingarna, korrigerades grammatiskt och citaten är därefter använda i resultatet. Övrigt material är forskningslitteratur, som varit relevant för forskningen. Huvudresultat: Modersmålslärarna har sällan någon möjlighet att samarbeta med invandrarelevernas övriga lärare, eftersom modersmålsundervisningen är förlagd till eftermiddagstid, då ordinarie undervisning oftast är slut för dagen. Det finns därför mycket liten tid till kommunikation mellan invandrarelevernas olika lärare att samarbeta för de gemensamma elevernas bästa utveckling. Modersmålslärare upplever ett utanförskap i sin lärargärning, eftersom de aldrig kan delta i pedagogiska samtal, konferenser eller andra möten, formella, informella eller sociala på någon skola. Modersmålslärare har ett ensamt arbete, utan kollegor att utveckla arbetet med. En ojämnhet i maktbalansen uppstår, eftersom lärare på grundskolorna är delaktiga i beslutsprocesserna och de formar skolans kultur med dess regler, normer och pedagogik. Utanförskapet för modersmålslärare förstärks genom obalansen i maktordningen och bristen på kommunikation Det finns starka önskemål hos modersmålslärarna om en förändring av modersmålsorganisationen. Modersmålslärarna framför att det bästa för alla parter, elever, lärare, föräldrar, kommunen och samhället, vore att modersmålslärarna anställdes på en hemskola i en stadsdel. Skolan skulle då kunna nyttja den kompetens och de erfarenheter som modersmålslärarna besitter efter många års lärargärning. Modersmålslärare skulle kunna arbeta som lärare i nybörjarspråk, som lärare i andra ämnen, vara kontaktpersoner mellan hem och skola, utveckla utbildningsmaterial. Inom många områden i skolan skulle modersmålslärare vare en tillgång för skolan, lärare, elever och föräldrar. På sikt kunde kunskapen och förståelsen för den kulturella mångfalden på varje skola öka betydligt. Invandrarelever kunde få lärare med annan bakgrund än svensk som förebilder, vilket skulle visa att det lönar sig att studera och vara en engagerad samhällsmedborgare. En långsiktig planering behövs för grundskolans hela utbildning för alla elever. Utbildning är mycket viktig för samhällets utveckling och välfärd i den globala världen framöver.