Tillbaka till Framtiden?
Volvo Personvagnars/Produktionsutvecklings återgång till linjeorganisatioen för att möta framtidens krav. En studie av kommunikationsproccessen.
ABSTRACT Titel Tillbaka till Framtiden? Volvo Personvagnars/Produktutvecklings återgång till linjeorganisationen för att möta framtidens krav: En studie av kommunikationsprocessen Författare Sofia Larsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Syfte Att identifiera och utvärdera den kommunikationsprocess som bedrivits i samband med en genomgående förändring på enheten Produktutveckling vid Volvo Personvagnar, samt undersöka huruvida olika sätt att hantera kommunikationen skapat olika syner på förändringen. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Tolv samtalsintervjuer med anställda vid Produktutveckling, Volvo Personvagnar. Två av respondenterna utgörs av ledare för grupper inom organisationen, och de övriga respondenterna utgörs av medarbetare inom de två grupperna Resultat De intervjuer som genomfördes med de två gruppledarna påvisade att upplevelser av vissa brister i den kommunikationsprocess som bedrivits av ledningen har förekommit. Dessa brister kan främst sammankopplas med klarheten kring förändringens syfte, ledningens agerande, samt möjligheterna till deltagande i förändringsprocessen. I stort sett samma synpunkter återkom bland medarbetarna i båda grupper i varierande utsträckning, som även de uppmärksammade ledningens agerande, frågor kring förändringens syfte och utformning samt möjligheterna till deltagande som faktorer som präglat processen. Vidare skildrades i grupp 1 en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen, under ledning av en ledare med en tveksam inställning till förändringen. I grupp 2 skildrades en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen och aktiviteter genomförda för att främja förståelsen för förändringen, under ledning av en ledare med en positiv inställning till förändringen. Dessa skillnader i förutsättningar samt sätt att hantera kommunikationsprocessen medförde dock inga direkta skillnader i synpunkterna på förändringen; i stort sett samma synpunkter uttrycktes i de två grupperna och åsikterna varierade även inom de två grupperna. Anledningarna till detta kan vara många; en faktor som uppmärksammats som en av viss betydelse i detta sammanhang avser det sätt på vilket medarbetaren värderar sin identitet i organisationen och relationerna med övriga medarbetare. Hur dessa identiteter och relationerna mellan de olika grupper som kommer att förekomma i den nya organisationen utvecklas är en fråga som Produktutveckling bör vara vaksamma på i framtiden.