En medlem – en röst

Från Sven Tumba och Börje Salming till Mats Sundin och Peter Forsberg. Listan över svenska ishockeylegender är lång. På samma sätt är ishockey sedan långt tillbaka djupt rotad i den svenska idrottsjälen som en av våra stora sporter. Bortom målen, tacklingarna och de heta känslorna finns den vardagliga verksamheten i ishockeyföreningarna. En verksamhet som likt all annan svensk idrott vilar på begreppet föreningsdemokrati. Något som i grund och botten innebär att allas röster är lika mycket värda. I en svensk idrottsförening är årsmötet det högsta beslutande organet. Där röstar medlemmarna bland annat fram styrelsen och bestämmer vilken väg föreningen ska ta det kommande året. Men vad händer egentligen om medlemmarna inte dyker upp? Under 2015 kom mindre än tre procent av medlemmarna i SHL:s och Hockeyallsvenskans ishockeyföreningar och röstade på årsmötena. Låga siffror – som gör det möjligt för mindre grupperingar att mobilisera och med små medel skaffa sig stort inflytande i ishockeyföreningarna. Det som i folkmun kalla för ”att kuppa”. Denna undersökning tar ett grepp om hur medlemsnärvaron på årsmöten ser ut bland svenska elitföreningar inom ishockey, och framförallt vad det i förlängningen kan få för konsekvenser för klubbarna och idrotten.