Att syna eller att synas?

I studien Att syna eller att synas? undersöker vi bildbylinen som begrepp och fenomen. Hur ser användandet av bildbylinen ut? Vad har det för betydelse för journalistiken? Vad har det för betydelse för journalisten? Studien grundar sig på en kvantitativ innehållsanalys utförd på de fyra svenska tidningarna Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen och Dagens Nyheter. Forskningen inom området är mycket knapphändig. Vi har samlat in material genom att granska tidningar från 1983, 1994 och 2008. Vi har bland annat intervjuat ställföreträdande chefredaktör på Göteborgs-Posten Kenth Andreasson, Dr Zvi Reich vid Ben Gurion University of Negev, som har bedrivit liknande forskning. Kent Asp, professor i journalistik vid JMG i Göteborg och Henrik Leman, journalist och bloggare på Göteborgs-Tidningen. Våra slutsatser i stora drag är att det råder en ökande personifiering inom media, i symbios med en ökad konkurrenssituation. Det har blivit allt viktigare både för journalisten själv och för tidningarna att märkas. Vi har även upptäckt en stor snedfördelning vad gäller kön och bildbylines. Totalt är det bara en knapp tredjedel av bildbylinesen som porträtterar kvinnliga journalister. I tidningen Aftonbladet är det dock tre fjärdedelar av de bildbyliner där hela kroppen ges utrymme, som är just kvinnor.