Ingenting har hänt

abstract Titel: Ingeting Har Hänt – En Kvatitativ Studie av Kvällspressens Layout Författare: David larsson och Daniel Jonsson Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap C Termin: Vårterminen 2006 Syfte: Vårt syfte är att jämföra layouten i kvällspress mellan två olika veckor med olika mykcet sensationella nyheter. Metod: Vi har med hjälp av ett kodshema gått igenom fyra vckor av kvällstidningar. Vår enhet är tidningsuppslag. Under kodningan har vi bland annat tittat på disposition av rubriker, text och visuella element utifrån en indelnning av uppslagen i 16 zoner. Utöver detta har vi mätt totalt utrymme visuellt material, vilka inkluderar fotografier, serieteckningar, illustrationer och så vidare. Vi har även räknat antaler visuella material på varje uppslag. Den här behandlingen har även rubriker, uppslagsrubriker, extra-rader, tabeller samt brödtext fått gå igenom. Material: En veckas exemplar av Aftonbladet och GT vardera, under en vecka 2005 och samma vecka 2006. Totalt 29 tidningar inklusive en extraupplaga av GT år 2005. Huvudresultat: När det gäller dispositionen har vi dels sett att den generellt sett är oförändrad. Men under en sensationell händelse blir en typisk kvällstidnings layout ännu tydligare. Samma saker placeras på samma ställe. Det tyder på att en sensationslayout alltid finns i kvällspressen. Men att den blir tydligare vid en större händelse. Generellt sett ökar blidmaterialet vid en större händelse. Men det görs olika i GT och Aftonbladet. GT ökar det till antalet, medan Aftonbladet ökar det till utrymmet. Det finna alltså fortfarande en sensationslayout som blir tydlig här, emn med olika varianter beroende på de olika tidningarnas förutsättningar och spridning. Både brödtexten och rubrikerna ökar vid en sensationell händelse. Rubrikerna tar mer plats genom att de så kallade uppslagsrubrikerna blir vanligare under en händelserik vecka. Brödtexten ökas till utrymmet mest i GT vilket är att grepp som går emot den vanliga medielogiken i kvällspressen. Det finns både likheter och skillnader mellan veckorna och tidningarna vi undersökt. Skillnaderna tyder på en reaktion på en stor händelse. En stor händelse får hög prioritet och ges mer utrymme och det kan vi se genom att alla delarna i layouten ökar något i och med kidnappningen. Skilnaderna mellan tidningarna är två olika sätt att anpassasig till denna händelse. Här kan GT:s lokala perspektiv spela en stor roll i varför det skiljer sig åt. Samtidigt är skilnaderna inte särkilt stora, varken mellan veckorna eller tidningarna. Det pekar på en likriktning och ett väl etblerat medieformat i kvällspressen. Det är ett tydligt medieformat som alltid ärute efter att skapa sensation, oavsett nyheter. Det är ett format som använder sig av layouten för att skapa denna sensation.