När vågen kommer.

Syfte: Att undersöka hur medias rapportering har förändrats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamikatastrofen (2004). Undersökningen försöker främst svara på om svenska medier inom krisjournalistikens område har blivit mer eller mindre personifierade under de tio år som gått mellan händelserna. Ju närmre journalistiken kommer den enskilda individen desto större risk är det givetvis för att övertramp och integritetskränkningar görs mot den man kommer nära. Därför är personifieringsgraden en intressant faktor, även om ökad personifiering givetvis inte automatiskt måste innebära kränkt personlig integritet. Metod: Undersökningen som arbetet bygger på, är baserat på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som publicerades i Aftonbladet och Dagens Nyheter i samband med Estonia och Tsunamikatastrofen. De skillnader som upptäcktes mellan åren och tidningarna har vi sedan försökt förklara genom analys utifrån både teorier om medielogik och tillspetsning i en konkurrensutsatt medievärld, samt de eventuella förändringar som uppstått på grund av en ökad krishantering på redaktionerna efter den tragiska backabranden som inträffade mellan de båda kriserna i studien. Huvudresultat: Vårt resultat av undersökningen är att kvällstidningen Aftonbladet blivit mer personifierad under de tio åren mellan katastroferna. Samtidigt har inte morgontidningen Dagens Nyheter förändrats särskilt mycket. En förklaring till detta kan vara att Aftonbladet finansieras av lösnummerförsäljning och därför är mer mottaglig för mediekonkurrensen och därmed medielogiken än Dagens Nyheter som är prenumrationsbaserad.