Organisation och kön

ABSTRACT Titel: Organisation och kön – En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och kön applicerat på forskningsprojektet ’Kvinnorna i journalistkulturen’ Författare: Gabriella Sandstig Kurs: Påbyggnadsskurs, MKV vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Monika Löfgren – Nilsson Syfte: Att undersöka hur litteratur och artiklar skrivna sedan 1994 och framåt inom organisation och kön/genus kan användas för att undersöka kvinnliga nyhetsjournalisters villkor och betydelse inom den svenska televisionen. Metod & material: Applicerbarheten på forskningsprojektet har utgjort urvals principen och metoderna snöboll och slump har använts i sökning av litteratur, artiklar och personer. Forskningsprojektets utgångspunkter och förutsättningar, kulturell- och geografisk närhet och praktiska omständigheter har utgjort avgränsningarna vilka även medfört att litteratur som fokuserar på ledarskap har valts bort. Huvudresultat:I litteraturen förs en övergripande vetenskaplig diskurs av filosofisk karaktär som dels går ut på om man som forskare ska fokusera på likheter eller skillnader och om det ofruktsamma med att hålla isär dom dels på hur man som forskare ska förhålla sig till feminismens emancipatoriska projekt. Den första delen är förknippad med mänskliga tankelogiker, huruvida vi använder oss av dikotomier eller dialektiker medan den andra delen tar upp grundfrågor som; vad ska vetenskapen användas till och hur bör vetenskap bedrivas. Förslagen till forskningsprojektet utgår den övergripande slutsatsen att litteraturen inom organisation och kön inom forskningsprojektet framförallt kan användas för att undersöka hur föreställningar kring kön skapas, kommer till uttryck och upprätthålls i organisationer. Hur detta sker kan ha betydelse för kvinnornas manöverutrymme i termer av villkor och dess möjligheter och begränsningar och strategier. Min rekommendation till projektet är att utgå från Joan Ackers fem analytiskt separerbara processnivåer då de flesta teoretiska strukturerna kring konstruktion av kön låter sig placeras in i dessa. De tre översta processnivåerna är intimt förbundna med varandra och de kan sägas utgöra ett handlingsunderlag i termer av villkor och positioner för kvinnors möjligheter och begränsningarna. Vidare utvecklar jag att kroppen kan ses som en stark visuell symbol för kön och könet kan ses som en symbolisk resurs. Min rekommendation till projektet är att använda sig av Bourdieus teorier kring symbolisk makt för att undersöka hur makt utövas och vilken betydelse könet kan ha i detta utövande. Implicit framgår det också att möjlighetsstrukturerna för en kvinna i organisationer begränsas i större utsträckning i jämförelse med en man och den bästa framkomliga strategin för kvinnor är att agera kollektivt och politiskt medan den bästa individuella strategin är för kvinnorna är att använda sig av ironi för att synliggöra tvivel på könsordning. Inom mansforskningen kring organisation och kön har man genom att intressera sig för relationen mellan kön, klass och etnicitet kommit fram till olika typer av maskuliniteter. Motsvarande utveckling tycks saknas för olika femininiteter. Då även problematiseringar kring relationer mellan kvinnor saknas är min rekommendation till projektet därför att se till hur olika symboliska femininiteter interagerar med klass och etnicitet för att undersöka relationer mellan kvinnor.