Riksdagens EU-upplysning

Abstract Författare: Anna Backlund Titel: Riksdagens EU-upplysning. En kvalitativ studie av kommunikationen med gymnasieskolan. Kurs: Påbyggnadskurs (61-80 poäng) i Medie – och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka få en djupare förståelse för hur en utvald grupp i skolvärlden, gymnasielärare, uppfattar riksdagens EU—upplysning och dess verksamhet. I syftet ingår också att se vilka behov, önskemål och attityder den gruppen har avseende EU—upplysningen och dess verksamhet. Till detta syfte läggs följande frågeställningar: Hur uppfattar lärarna riksdagens EU-upplysning? Hur använder lärarna och deras elever materialet? Hur uppfattas materialet av lärarna? Hur ser lärarnas och elevernas informationsbehov ut? Vilka hinder för informationsförmedlingen finns? Frågeställningarna är utformade utifrån de kriterier för informationsförmedling som riksdagens EU-upplysning arbetar efter. Metod: För att besvara syftet genomförs en kvalitativ intervjustudie, som baseras på intervjuer med 12 gymnasielärare i samhällskunskap i Stockholms län. Dessa analyseras sedan i enlighet med de uppsatta frågeställningarna. Slutsatser: Riksdagens EU-upplysning vänder sig till gymnasielärare för att nå den egentliga målgruppen gymnasieelever. De kriterier som riksdagens EU-upplysning arbetar efter uppfylls delvis enligt undersökningsresultaten. Placeringen av verksamheten under riksdagen borgar för att informationen är saklig, men den upplevs inte som helt värderingsfri. Anledningen till det är att informationen inte anses vara allsidig. Respondenterna menar att den enbart tar upp de positiva aspekterna av medlemskapet. De kanaler som främst används är hemsidan, vars användning ökar, och Faktabladen. Materialet används inte som basmaterial, utan främst som påbyggnad. Anledningen till det är att språket och komplexiteten är på för hög nivå för majoriteten av respondenternas elever. Det används främst för att söka faktainformation, för att få aktuell information används främst tidningar, men även radio och TV. Informationen upplevs som lättillgänglig och man anser att EU-upplysningen är ett bra ställe att börja att söka information och att kanalerna fungerar som slussar för vidarehänvisning. Materialet har också en mer svensk prägel än informationen från t.ex. Europaparlamentet. Det som främst påverkar informationsflödet mellan Riksdagens EU-upplysning och gymnasieeleverna är lärarna. De förmedlar antingen informationen vidare eller använder den främst för eget bruk. Lärarnas arbetssätt beror till stor del på elevernas kunskapsnivå och möjlighet att ta till sig informationen. Majoriteten av respondenterna bearbetar materialet för att eleverna ska förstå, vilket tyder på att det inte är anpassat till den berörda målgruppen. Utifrån resultatet och analysen har ett antal åtgärdsförslag utformats som i stort innebär att man ska anpassa materialet till målgruppen vad gäller språk och komplexitet.