Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren?

Utvalda politiker och tjänstemän i Varbergs kommun ger sin version av händelseutvecklingen i projekt Varbergstunneln

30 år efter att dubbelspåret i Varberg började diskuteras finns flaskhalsen, sträckan med enbart enkelspår, fortfarande kvar. Västkustbanan ska vara en brygga till kontinenten men
hindras av dessa flaskhalsar. Frågan kvarstår varför dubbelspåret dröjt och varför projekt Varbergstunneln skjutits framåt under en sådan lång tid.
Enligt utvalda politiker och tjänstemän i Varbergs kommun finns det fem samverkande anledningar till att projekt Varbergstunneln inte står färdigt idag. En av dessa är nedprioritering från staten.
– Västkustbanan har inte tillmätts högre betydelse än det vi ser idag. Att vi inte har dubbelspår idag har en nationell förklaring, säger kommundirektör Carl Bartler.
I en undersökning från JMG får politiker och tjänstemän från 1990-talet samt 2010-talet berätta sina versioner av händelseförloppet. Undersökningen består av åtta semistrukturerade intervjuer med politiker och tjänstemän i Varbergs kommun.
Genom undersökningen framkom mönster och teman i respondenternas svar, ofta kopplade till partitillhörigheten. De berättar att det finns fem samverkande anledningar till att Varbergstunneln inte står klar idag. Dessa består av en ny miljölagstiftning från 1999, Hallandsåsens tekniska
svårigheter, ett bristande lobbyarbete, en problematisk medfinansiering samt en nedprioritering av projektet från regering och Trafikverk.
– Ett tag var vi nära att gå i mål, men då kom den nya miljöbalken. Det blev mer komplext när den kom. Det skulle jag säga är den viktigaste fördröjningsfaktorn, säger kommunstyrelsens före detta ordförande Gösta Bergenheim.

Alice Nilsson
Journalist, Magisteruppsats , vt17
V17-5
Om arbetet finns tillgängligt som pdf är löpnumret klickbart. Om arbetet inte är tillgängligt som pdf kan du vända dig till JMG:s expedition, så kan du få hjälp med en papperskopia.