“Vi behöver inte fler kvinnor här, vi har redan två”

Abstract Titel: ”Vi behöver inte fler kvinnor här, vi har redan två”. Konstruktionen av genus i pressen under 1900-talet. Författare: Anna Olsén Kurs: Påbyggnadskursen Termin: VT 2004 Syfte: Det övergripande syftet är att ur ett genusperspektiv analysera represenationen av manliga och kvinnliga journalister i dagspressen, samt hur kvinnor och män representeras i innehållet under 1900-talet. Och på så vis studera hur genus konstruerats över tid. Metod & material: Jag använder mig av kvantitativ innehållsanalys, då studien är av strukturell karaktär. Antalet tidningar begränsas till sju stycken där såväl storstadspress, landsortspress och kvällspress ingår. Inom urvalet finns också en variation när det gäller politisk tendens och geografisk placering. 1900-talet begränsas till fyra nedslagsår: 1925, 1950, 1975 och 2000. Ytterligare en begränsning består i hur stor del av tidningarnas innehåll som inkluderas. Här har jag valt att ta med det redaktionella materialet och exkludera allt åsiktsmaterial så som ledare, insändare, kolumner etc. I princip allt redaktionellt material tas med, bortsett från notiser och mycket små artiklar (läs mer i metod- och materialkapitlet). Materialet samlades in och kodades på KTB där det finns samlat på mikrofilmer. För att koda materialet utarbetade jag ett kodschema där mina vetenskapliga frågeställningar operationaliseras till ett antal frågor att ställa till materialet. Frågorna har fasta svarsalternativ och kodschemat testades genom en provkodning. Huvudresultat: Det har hänt mycket mellan 1925 och 2000. De kvinnliga journalisterna har ökat i antal om vi ser till journalistkåren i stort. Men om vi ser till hur stor andelen är i det faktiska innehållet, är de fortfarande färre. Man brukar säga att om ett kön utgör mer än 60% är yrkesområdet/ämnet könsmärkt. Resultaten visar på att år 2000 är 61% av artiklarna skrivna av män och 39% av kvinnor. Man kan alltså säga att fältet vilar på gränsen till att vara könsmärkt. Innehållsmässigt kan vi finna flera ämnen som är könsmärkta, bla politik och näringsliv där de manliga journalisterna dominerar. Men vi kan även konstatera att sociala frågor och jämställdhetsfrågor främst behandlas av kvinnor. Skillnaden mellan de ämnen där männen dominerar och de där kvinnorna dominerar, är att de förstnämnda har definierats som högstatusämnen. När det gäller intervjupersonerna har andelen kvinnliga intervjupersoner ökat genom åren, men utgör inte mer än 21% år 2000. Över samtliga nedslagsår förekommer kvinnor främst i egenskap av privatpersoner medan de manliga intervjupersonerna förekommer såväl som privatpersoner som politiker, organisationsföreträdare etc. Vi kan också se en tydlig ämnesmässig uppdelning där kvinnor främst uttalar sig om ämnen som sociala frågor, hem/hushåll och jämställdhet, medan män uttalar sig om i princip allt annat.