P2… är inte lätt

Sammanfattning (abstract) TITEL: »P2… är inte lätt» – om spelet kring P2/Musikradions uppdrag på 90-talet FÖRFATTARE: Andreas Löfman KURS: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Vårterminen 2001 Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs Universitet HANDLEDARE: Peter Dahlén SYFTE: Att i studiet av diskursen kring P2/Musikradion under 90-talet… … kartlägga de strukturella (dvs. ekonomiska, organisatoriska och de i sändningsavtalen med staten uppställda) villkoren för P2/Musikradions verksamhet under 90-talet;… undersöka hur P2/Musikradiouppdraget behandlas i diskursen, och genom detta också kunna… … säga något om P2/Musikradions (spänningsfyllda) relationer såväl internt som till omgivande samhällsfält/aktörer som har intressen i och inflytande över verksamheten – allt i det övergripande syftet att utveckla teoretiska verktyg (begrepp och modeller) till hjälp för vår förståelse av P2/Musikradion som public service-institution. METOD: Diskursanalys av texter som behandlar P2/Musikradions verksamhet och uppdrag. MATERIAL: o P2/Musikradions egna officiella dokument: policytexter, verksamhetsbeskrivningar, årsredovisningar;o Organisationsinterna dokument: redaktionsprotokoll, redaktionernas intern- och externkorrespondens etc.;o Artiklar i dags-, kvälls- och fackpress;o Medie- och kulturpolitiska dokument. HUVUDRESULTAT: Det finns under 90-talet två händelser som har varit av särskild betydelse för P2/-Musik-radion och som även dominerat diskussionen kring verksamheten. Det gäller dels den kommersiella radions intåg och den till följd därav genomförda organisationsför-ändringen inom Sveriges Radio runt 1992-93, dels de mycket kraftiga nedskärningar som drabbade verksamheten 1995. I samband med dessa händelser har spänningarna i Musikradions upp-drag kommit till tydligt uttryck i diskursen. Spänningarna visar sig i den klassificeringskamp om vad Musikradion är och primärt bör vara som äger rum i diskursen. Kampen står mellan olika intressesfärer som har skilda uppfattningar om vad verksamheten ytterst skall syfta till. Till dessa är kopplade del-diskurser. Jag har skilt mellan fyra sådana: den kulturpolitiska, den ekonomisk/organisatoriska, den marknadsorienterade/kommersiella och slutligen den konstmusikaliska, som alla omtalar Musikradion ur olika perspektiv. Vi kan använda bilden av ett spänningsfält för att beskriva den situation Musikradion befinner sig i, eller se den som belägen i skärningspunkten mellan i sig spänningsfyllda fält, inför vilka Musikradion måste legitimera sin verksamhet. Till att börja med inryms Musik-radion i ett public service-företag, SR, som i sin helhet präglas av spänningar och tvingas ut-föra en känslig balansgång mellan svårförenliga, ja rentav oförenliga krav. Dessutom måste Musikradion ta hänsyn till en lång rad organisationer och institutioner i svenskt musikliv, bl.a. i sin roll som arbetsgivare för grupper av musiker och kompositörer som utan Musik-radion skulle få svårt att överleva i sin yrkesroll. Samtidigt befinner den sig på ett mediefält som kommit att alltmer domineras av den kommersiella logiken som oundvikligen krockar med public service-idéns principer. Dessa förhållanden kan sammanfattas i de modeller som presenteras i slutet av arbetet.