GRYAAB:s skolinformation

Abstract Titel: GRYAAB:s skolinformation – en skitviktig utvärdering Författare: Malin Lundskog Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att utvärdera GRYAAB:s skolinformation genom att undersöka elevers och lärares uppfattning om studiebesöket – om det ger eleverna ökad kunskap om avloppsvattnets rening och vattnets kretslopp samt uppfattningen om huruvida det leder till en beteendeförändring i elevernas och deras närmaste omgivnings vardagliga liv. Metod: Fokusgrupper och samtalsintervjuer Material: Elever och lärare från skolor i resursstarka, resurssvaga samt medelresursstarka stadsdelar i Göteborgs kommun, och en skola i Partille kommun. De har alla varit på studiebesök på Ryaverket, GRYAAB:s avloppsreningsverk. Studiebesöken är den metod GRYAAB använder för att förmedla sin information. Huvudresultat: Studiebesök är den absolut bästa vägen att gå för GRYAAB då de vill informera elever i sjätte klass om sin verksamhet och om hur man beter sig avloppsvänligt. Alla elever jag har intervjuat får ökad kunskap genom studiebesöken, även om elever med olika kunskapsnivå som utgångsläge tar till sig informationen på olika sätt. De barn med lägst kunskapnivå i utgångsläget tar till sig övergripande kunskap samt kunskap om var man skall slänga bomull, bindor, tops med mera. De barn som hade en högre kunskapnivå i utgångsläget har tagit till sig information om hur den faktiska reningen av avloppsvattnet fungerar, rent tekniskt. Barnens attityder till avlopp har ändrats i den mån att de redan befintliga och korrekta beteendet att slänga tops i papperskorgen har förstärkts. De anser det viktigare att bete sig avloppsvänligt nu än de gjorde innan. Att man inte skall hälla ut kemikalier i avloppet har de alla fått kunskap om, men deras involvering vad gäller detta beteende är lågt. De hanterar visserligen inte kemikalier själva ännu, men bryr sig, trots information, inte om att deras föräldrar använder avloppet som kemikaliesoptunna. Eleverna har inte påverkat sin närmaste omgivning och de verkar inte intresserade av att göra det heller. Vad gäller att få en tvåstegshypotes till stånd genom GRYAAB:s skolinformation har man misslyckats. Tanken är dock god, men man bör använda yngre barn som opinionsförmedlare. Jag trodde i utgångsläget att den stadsdelstyp man bor i skulle synas i svaren på mina frågeställningar. Så är inte fallet. I stor utsträckning tycker och tänker barnen likadant, oavsett var de bor. Det skiljer sig dock lite i kunskap, där elever från resurssvag stadsdel utmärker sig negativt. Vad gäller normer är de överlag svaga, men eleverna från resurssvaga Biskopsgården visade att det inte är rätt att bete sig miljövänligt, även om de själva gör det. Den miljövänlighet vi har pratat om handlar om avloppsvänlighet och vad gäller det är det rätta beteendet så integrerat i barnens liv att de inte tänker på det som miljövänligt. De bara gör…