Alkodokusåpan Big Brother – tjugohundratalets socialisationsagent?
Fokusgrupper med gymnasieungdomar om Big Brother och dess bild av alkohol
Abstract Titel: Alkodokusåpan Big brother – tjugohundratalets socialisationsagent? Fokusgrupper med gymnasieungdomar om Big brother och dess bild av alkohol Författare: Bobo Jakobsson & Nina Renberg Kurs: Göteborgs Universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap, Fördjupningskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att undersöka hur gymnasieungdomar använder sig av och tolkar dokusåpan Big brother samt hur dessa ungdomar resonerar kring och uppfattar bilden av alkohol som ges i TV- programmet. Metod och material: Fyra fokusgruppsintervjuer med totalt tjugo gymnasieungdomar. Huvudresultat: Ungdomarna var engagerade och aktiva i sitt tittande då flera gjorde aktiva val att titta. Ingen röstade eller betalade för extratjänster, man ansåg inte att dessa var värt pengarna. De pratade om programmet både före under och efter. De funderade också över saker i programmet både i för- och efterhand. Motiven till tittandet var främst sociala och nöjesbaserade, men även kognitiva, känslomässiga och flykt- samt personliga behov. Ungdomarna ansåg att drickandet i Big brother främst var negativt för att yngre kunde påverkas negativt, något som de dock inte själva ansåg sig göra. De som drack alkohol i bland ansåg sig dock kunna kontrollera sitt drickande och blev inte så fulla som i programmet. Detta ansåg man vara ett mått på mognad. Det fanns tolkningsskillnader beroende på om de aktivt valt bort alkohol, kulturell och social bakgrund. De nyktra och de från annan kulturell bakgrund än svensk tyckte programmet alkohol medan de andra ungdomarna såg det mer som skrämselpropaganda. De från lågresursgrupper hade svårare att erkänna att de tittade på programmet än de från högresursgrupperna. Ungdomarna identifierade sig med deltagarna i programmet på olika sätt. Vissa deltagarna hade egenskaper de själva skulle vilja besitta medan andra blev deras hatobjekt. De identifierade sig även i olika situationer som programmet skildrade. De är känslomässigt engagerade i personer och situationer vilket ökar graden identifikation. Big brother borde därmed betraktas som en socialisationsagent för ungdomarna och i viss mån avgörande för en del av deras socialisationsprocess.