Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel Skapandet av en dynamisk nyhetsprocess. En undersökning av Göteborgs-Posten i ett genusperspektiv. Författare Anna Grisotti Handledare Monika Djerf-Pierre på JMG Kontaktperson Carina Söderström på Göteborgs-Posten Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att skapa ett verktyg som skall fungera som en checklista i GP:s genusarbete, detta för att ge Göteborg-Postens journalister ett underlag för diskussioner som kan leda till medvetenhet och eventuell förändring. Metod Uppsatsen görs med hjälp av tre olika vetenskapliga metoder. 1) kvalitativa intervjuer 2) kvantitativ innehållsanalys 3) kvalitativ diskursanalys Material 213 artiklar i Göteborgs-Posten under 10 dagar i maj 2001 Huvudresultat Undersökningen visar att Göteborgs-Posten är männens arena. Det är fortfarande flest manliga journalister, flest manliga aktörer och flest män på de journalistiska bilderna. Språket i Göteborgs- Posten anser jag är könsneutralt, detta i motsats till tidigare forskning. Bildspråket i Göteborgs-Posten är inte lika bra på att skildra sina aktörer jämlikt. Stereotypa könsroller förstärks fortfarande. Jag har valt att belysa vissa punkter för att få till stånd en diskussion om nyhetsprocessen på Göteborgs-Posten. Dessa punkter berör: värderingar, nytänkande, normgivande tidning, mansdominans och mål och syfte.

Abstract Titel: En läsvärd Globetrotter? Volvo Trucks Globetrotter läsvärdesundersökning. Författare: Marie Florin Handledare: Jan Strid på JMG och Lennart Sunestedt på Volvo Lastvagnar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen, Göteborgs universitet, vårterminen 2001 Syfte: Syftet med den här läsvärdesundersökningen är att undersöka läsning och åsikter om innehåll i interntidningen Volvo Trucks Globetrotter hos anställda på Volvo Lastvagnar i Sverige och Belgien. Metod: Läsvärdesundersökning med utskick till 600 Volvo Lastvagnaranställda, varav 400 i Sverige och 200 i Belgien. Den besvarades av 365 personer. Huvudresultat: Volvo Lastvagnar som företag får genomgående gott betyg av enkätdeltagarna. Främst anses företaget vara modernt, framåtskridande och vänligt. Endast 34 procent av de svarande känner stor samhörighet eller samhörighet med andra anställda inom Volvo Lastvagnar i världen medan 66 procent känner stor samhörighet/samhörighet med anställda på den egna orten. De informationskällor som är viktigast för de svarande i deras eget arbete är arbetskamrater, arbetsplatsträffar och chefer. Volvo Trucks Globetrotter ökar känslan av samhörighet med andra på Volvo Lastvagnar i världen till viss del. Hela 96 procent av de svarande läser denna tidning i större eller mindre utsträckning. Det som läses mest och som också anses viktigast är nya produkter, arbetsplatsreportage, information från ledningen samt olika yrkesgrupper inom Volvo Lastvagnar. Volvo Trucks Globetrotter anses främst vara lättläst, aktuell, intressant, trovärdig, samt ha ett utseende som lockar till läsning. Vad gäller vad de svarande tror är syftet med tidningen tror överlägset flest att det är att sprida nyheter om företaget till de anställda – det tror hela 74 procent av de svarande i enkäten. På andra plats kommer ”att öka samhörigheten med andra anställda inom Volvo Lastvagnar” och på tredje ”att sprida ledningens åsikter till de anställda”

ABSTRACT Titel En intern mötesplats med möjligheter… En kvalitativ studie av synen på och behovet av internkommunikation på Svenska Mässan i Göteborg. 18 personer ur personal och ledning deltog i studien. Författare Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Våren 2001 Handledare Larsåke Larsson Syfte Att undersöka hur delar av personalen och ledningen upplever och ser på den interna kommunikationen på Svenska Mässan. Metod Kvalitativ samtalsintervju Material Samtalsintervjuer med 18 personer ur personal och ledning på Svenska Mässan. Huvudresultat Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av intern-kommunikation hos intervjupersonerna. Kommunikation och information upplevs som en förutsättning och nödvändighet för att det operativa arbetet i den processinriktade organisationen skall kunna fungera. Man upplever dock att kommunikationen inte fungerar fullt ut. Det ger sig bland annat uttryck i en vi-och-dom kultur där man känner ett avstånd till andra i organisationen. Ett avstånd uppfattas även finnas inom vissa enheter där man sakna forum för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Man använder och är nöjd med de skriftliga kanaler som idag finns men önskar att personalbladet FairNews utvecklas och blir både mer omfattande och mer personlig i sin touche. E-post anses vara den viktigaste kanalenmen upplevs samtidigt vara en källa till ”over load” och stress. Möten är den muntliga kanal som kommunikationen i mångt och mycket vilar på. Näst efter Frukostmötet som samlar hela personalen fyra gånger per år är enhets- och avdelningscheferna den viktigaste källan till information från och till ledningen. Enhets- och avdelningschefer upplevs ha ett stort ansvar för nformationsspridning men uppfattas samtidigt sakna riktlinjer för vilken information som skall spridas. Det samma gäller för ledningsgruppen. Sammantaget finns det behov av att få bättre struktur på flödet av information för att bli tydligare – både vad gäller budskap och kommunikationsstruktur.

Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.

Abstract Titel Kulturinformation Hur tar lärare del av och hur uppfattar de kulturinformation ? En kvantitativ studie av grunskolelärare i Göteborgs Stad Författare Ingela Haglund, snoflingela@hotmail.com Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Handledare JMG: Lena Anderson Handledare Kultur Göteborg: Bibbi Wopenka Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i Göteborgs Stad tar del av och uppfattar kulturinformation. Metod Kvantitativa postenkäter Material Nettourval på 224 lärare i den kommunala grundskolan i Göteborgs Stad. Total svarsfrekvens 61 %, vilket utgör 137 respondenter Huvudresultat Det framgår en tendens som pekar mot att merparten av lärarna har fått information om kulturaktiviteter på skoltid. Utav de 137 respondenterna som står i fokus för denna studie är det 86% som har fått och/eller sökt kulturinformation i någon form. Lärarna får i största utsträckning information om kulturaktiviteter på skoltid via kulturombud på skolan, information skickad till skolan och arbetskamrater. Mycket av informationen verkar förmedlas genom ”word-of-mouth”, vilket medför att en sändare som Kultur Göteborg är beroende av opinionsledare. Merparten av lärarna föredrar att få information via kulturombuden på skolan och information skickad till skolan, vilket till del överrensstämmer med hur de idag får kulturinformation. Detta tyder på att det främst är i arbetsmiljön som respondenterna mottar och önskar motta information om kulturaktiviteter på skoltid, vilket leder till att timingen är en viktig faktor när det gäller att nå lärarna. Mer än hälften, 67 ± 10%, av lärarna finner det ganska/mycket lätt att finna kulturinformation. Mellan 18% ± 10%, av lärarna tycker det är ganska/mycket svårt att finna information om kulturaktiviteter på skoltid. För att tillgodose lärarnas behov verkar en mix av kanaler vara det bästa alternativet när det gäller att nå ut med kulturinformation.

Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.

Abstract Titel: Kommunikation skapar tillgänglighet — hur man kan överbrygga avstånd mellan Göteborgs museer och deras publik Författare: Hanna Holmqvist Kurs: Fortsättningskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 1999 Syfte: Att ta fram en strategisk plattform för Göteborgs museers marknadskommunikation, där museets publika verksamhet kan göras tillgänglig för fler grupper, genom att undersöka både organisationens och publikens förutsättningar för ett ökat deltagande. Metod: Fallstudie med statistisk databearbetning, dokumentanalys och intervjuer Material: SOM Västra Götaland 1998, ett urval rapporter och andra dokument från Göteborgs Stads Kulturförvaltning, Göteborgs Museer och Internetkällor, intervjuer med informationsansvariga vid Göteborgs museer samt tidigare forskning om museers publik och erbjudande Resultat: Utgångspunkten för en framtida diskussion om museernas marknadskommunikation är att man inte kan separera publik verksamhet och kommunikation om densamma på det sätt som man gör idag. En förvirrad målstyrning, avsaknad av riskkapital för utveckling av den publika verksamheten och kommunikationen och en organisationskultur som inte är särskilt publikorienterad är de främsta problemen för att en kommunikationsstrategi med sikte på publikens intresse och motivation för museet och ett vidgat deltagande skall realiseras. Publikarbetet på museerna är idag eftersatt och undersökningen har utgjort ett första steg mot en mer sofistikerad analys av göteborgarna som museipublik. Resultaten visar att museerna har goda förutsättningar att få ökat deltagande. Det är främst i de yngre grupperna och i familjehushållen som man kan skönja ett behov och intresse för kulturverksamheter och där det kan vara lönsamt att gå vidare. Göteborgarna är överlag också kulturintresserade och kulturklimatet verkar vara positivt trots de senaste årens debatt. Museer beskrivs ofta som otillgängliga och jag har inte själv undersökt huruvida detta stämmer på Göteborgs museer. Resultaten pekar emellertid på att museibesöken inte motsvarar intresset för kultur och det tyder på att museerna har en mindre publik än vad de skulle kunna ha. I dagsläget är det för tidigt att säga hur man skall vidga deltagandet annat än utifrån teorier på området men det är klart att både kommunikationsfunktionen och det publika arbetet inne på museet måste utvecklas för att bättre motsvara publikens behov och intressen. För att nå dit rekommenderar jag Kulturförvaltningen att tillsätta en tjänst som på heltid arbetar med målgrupper och andra publikfrågor för hela förvaltningen inkl. museerna. Dessutom anser jag att en referensgrupp eller liknade bestående av folk utifrån med denna kompetens tillsätts för att motverka den föremålsorienterade organisationskulturen och hjälpa till med utveckling av utställnings- och programverksamhet samt kommunikation. Till sist anser jag att en fond för riskkapital till publik verksamhet och kommunikation bör upprättas för att stödja arbetet.