Ett lokalt offentligt samtal
En kvantitativ innehållsanalys av insändarinlägg publicerade på insändarsidan i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter olch Norra Halland under åren 1960-2000
ABSTRAKT Titel: Ett lokalt offentligt samtal Författare: Carina Peleg Kurs: Göteborgs Universitet, Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs C-nivå, vårterminen 2000. Syfte: Mitt syfte är att undersöka insändarinlägg publicerade på insändarsidan i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland under tidsperioden 1960-2000 och besvara frågan om den del av det offentliga samtalet som insändarinläggen står för i Kungsbacka kommun har förändrats över tid. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av insändarinlägg. De variabler som undersöks i insändarinläggen kan direkt relateras till ’samtalets’ dimension i regionen: den satta dagordningen bland insändarinläggen, inläggets geografiska arena och insändaren som aktör i det offentliga samtalet. Material: Insändarinläggen publicerade i Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter och Norra Halland publicerade under åren 1960, -70, -80, -90 och -99/2000. Huvudresultat: Insändarinläggens dagordning verkar fastställas av lokala händelser, beslut av politiker som berör närområdet samt en medial dagordning. Sakområden som ’politik’, ’ekonomi’ och ’kulturfrågor’ har varit de mest frekventa sakområdena men idag består insändarsidans dagordning vanligtvis av ’samhällsfrågor’. Inläggens geografiska förankring verkar bero på tidningens geografiska kommunikationsrum. Även insändarinläggens fokuseringsnivå verkar bero på tidningens geografiska förankring. G-P:s inlägg verkar på Sverige arenan och har en institutionell fokuseringsnivå. HN:s inlägg verkar på den regionala arenan och har en personlig fokuseringsnivå som ökar drastiskt. NH:s inlägg verkar på den lokala arenan och har sedan slutet på 1970talet haft en övervägande personlig fokuseringsnivå. Inläggens fokuseringsnivå kan också bero på det sakområde som tas upp i inlägget. Ämnen som ’ekonomi’, ’politik’ och vissa ’samhällsfrågor’ är överlag mer institutionellt fokuserade. Ämnen som ’sociala frågor’, ’kulturfrågor’ och vissa ’samhällsfrågor’ är i allmänhet mer personligt fokuserade. Inläggens geografiska förankring har förändrats över tid från att beröra alla de olika geografiska arenorna till att mer fokusera sig på en arena. Tidningens geografiska förankring blir ett sätt för invånaren att via kulturen spegla den egna identiteten och hans eller hennes tillhörighet i samhället. Aktören ’insändaren’ i det offentliga samtal har förändrats över tid. Att skriva under med namn har fördubblats över tid, vilket innebär att insändarinläggens skribenter har blivit mer offentliga. Det är vanligare att män skriver insändare än kvinnor även om antal kvinnor i insändarsfären har ökat markant. Det är ovanligt att insändaren skriver under med en ’gruppsignatur’ men däremot är det mycket vanligt att insändaren förhåller sig som tillhörande en specifik grupp i sitt inlägg. Vanligtvis vänder sig insändaren till annan debattör i sitt inlägg eller till allmänheten. Han/hennes explicita avsikt med inlägget är att kritisera eller att lyfta fram ett sakområde på dagordningen. Den del av det offentliga samtalet i Kungsbacka kommun som består av insändarinlägg karaktäriseras idag inte av en borgerlighet utan av ett lokalt, interaktivt, offentligt samtal.