Forskning i Fokus

A B S T R A C T Forskning i f okus Titel: Forskning i Fokus – Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister Författare: Linda Cederberg och Therese Hasselryd Kurs: Fördjupningskursen Termin: VT- 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vetenskapsjournalistiken ser ut, speciellt med avseende på journalisternas arbetsrutiner och deras relationer till vetenskapliga käl-lor. Metod: Kvalitativa djupintervjuer med sex vetenskapsjournalister. Huvudresultat: Vår slutsats när det gäller nyhetsvärdering och urval av vad som blir en vetenskaplig nyhet är att det i stort sett är samma nyhetskriterier som gäller för vetenskapsjournalistik som för annan journalistik. Det är det nya, spännande och det som anses passa publiken som väljs ut medan annat lämnas därhän. De olika nyhetsorganisationerna påverkar också varandra i vad som anses viktigt att rapportera om för stunden. Journalisterna får väldigt mycket av sina uppslag från annan media, och då speciellt från vetenskapliga tidskrifter och Internet. En annan viktig slutsats vi drar av våra intervjuer med journalisterna är att forskarsam-hället blivit betydligt mer öppet på senare tid. Tidigare misstro har bytts mot ett betydligt öppnare förhållningsätt till journalister och media. När det gäller möjligheten till källkritik verkar intervjupersonerna se att det kan finnas en svårighet med att de själva inte innehar någon expertkunskap, men de anser inte att det skulle vara något stort och märkvärdigt problem. De flesta journalister uppger att de nästan alltid skickar sina texter på faktacheck till källan, och att källan ibland kan vilja ändra i deras texter. Journalisterna sätter mycket av sin tilltro till peer review systemet när de gör sina bedömningar av vad som är trovär-diga och kritiskt granskade rön. Dessutom ser vi tydliga tecken på att journalisterna tyck-er att det är lättare att samarbeta med mediavana forskare än helt färska. Mycket beroende på att de vana forskarna inte lägger sig i deras texter, och förstår skillnaden mellan de olika verksamheterna. Professorer anses överlag vara lättare att samarbeta med än forskare läng-re ner i hierarkin, mycket beroende på att professorerna oftare har kontakt med media och på så sätt har en större förståelse för hur journalisterna arbetar. Journalisterna ser något olika på sina uppdrag, mycket beroende på var de arbetar. Intervjupersonerna anser att det är viktigt att nå ut med viktiga rön till allmänheten, och att forskningsinformation i massmedia är viktigt för demokratin. De ser också att den ökade konkurrensen leder till en kommersialisering och snuttifiering av pressen, vilket de också anser påverka dem i sitt arbetsutövande.