Journalister kan ju egentligen ingenting
En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällor
Titel: ”Journalister kan ju egentligen ingenting” – En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällor Författare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin Fredriksson Handledare: Oscar Westlund Uppdragsgivare: Tidningsutgivarna Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2010 Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskällor som de använder. Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever. Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs några generaliserande anspråk ska studiens resultat inte användas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser på sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de värderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information från nyhetsmedier, upplever de ändå att de får något slags basbehov av samhällsnyheter mättat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget. Respondenterna går sedan, i olika omfattningar, in på djupet av de nyheter som intresserar dem. Respondenterna har olika inhämtningsbeteenden beroende på om de vid tillfället inhämtar samhällsrelaterade nyheter eller nyheter kring sina olika intresseområden. För samhällsrelaterade nyheter använder respondenterna främst journalistiskt producerade nyhetskällor och för nyheter kring sina intresseområden främst semiprofessionella källor (som exempelvis en supporterblogg för ett idrottslag). Internet gör det möjligt att ta del av en stor mängd nyhetskällor när som helst på dygnet, vilket bidrar till ett ad hoc-mässigt användande för flera av de intervjuade. Flera personer uttrycker ett förtroende för journalistiska nyhetskällor och en relativt okritisk inställning. Respondenterna säger sig ha lägre förtroende för kvällspressen, men användningen är hög och de upplever inte att de misstror informationen i kvällspressen. Några av intervjupersonerna upplevde att de har betydligt högre förtroende för semiprofessionella källor som rapporterar kring deras intresseområde, än andra nyhetskällor. Detta kan eventuellt bero på att de har möjlighet att bedöma källans kompetens och trovärdighet då nyheterna rör ett område de är särskilt insatta i och intresserade utav.