Linjemöten i matrisorganisationen
en studie av hur chefer/ledare och medarbetare inom avdelningen UPP, Volvo personvagnar upplever två formella mötesformer
Abstract Titel Linjemöten i matrisorganisationen. En studie av hur anställda inom avdelningen UPP, Volvo Personvagnar upplever två formella mötesformer Författare Marie Wikström Handledare Lena Andersson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet samt Margareta Erikson, avdelningen UPP, Volvo Personvagnar Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 1998 Syfte Att undersöka och analysera hur chefer/ledare och medarbetare inom UPP upplever ledningsgruppsmötet samt gruppmötet och peka på faktorer som inverkar på förutsättningen till deltagande i mötena Metod 21 st kvalitativa intervjuer Huvudresultat Under den del i de båda mötesformerna då chefen informerar, är deltagandet begränsat. Mötesdeltagarna upplever att mycket av den information som förmedlas inte berör dem och känner heller inte att de behöver ifrågasätta eller kommentera den. Liknande information strömmar via parallella kanaler och mötesdeltagarna uppger att en betydande del av informationen redan är känd. Deltagarna i ledningsgruppsmötet menar även på kravet att hinna med agendan, begränsar diskussionsmöjligheterna kring den information som chefen förmedlar . Vidare pekar deltagarna i både ledningsgruppsmötet och gruppmötet på att deltagandet begränsas av att man har svårt att förstå varandra. Grupperna är splittrade och deltagarna har ingen naturlig kontakt med varandra då de i sitt dagliga arbete är både verksamhetsmässig och geografiskt utspridda. Deltagarna i ledningsgruppsmötet är överens om att mötet fyller en viktig funktion för att skapa sig en förståelse och en helhetsbild av avdelningens verksamhet och pekar på ett behov av ett större engagemang kring fler frågor i mötet. Deltagarna i gruppmötet menar att gruppmötena fyller en viktig social funktion i att träffas, få stöd och känna sig hemma någonstans. Många uppger dock att de har svårt att se syftet med mötet och uppger att det inte känns prioriterat. Grupperna är stora , deltagarna upplever att de inte har så mycket gemensamt och att det är svårt att hitta frågor att diskutera som alla är berörda av och engagerade i. De frågor som motiverar och engagerar har att göra med det dagliga arbetet som sker utanför mötet, i organisationens andra dimension.