LÖSNINGSFRÄMJANDE ELLER LÖSNINGSHÄMMANDE?
En kvantitativ innehållsanalys över nyhetsporträtteringen i Sveriges Television & Sveriges Radio
Syfte: Syftet är att kartlägga hur stor närvaron av lösningsorienterad respektive icke lösningsorienterad porträttering är i SVT och
SRs nyhetsinnehåll samt om, och i så fall hur porträtteringen har förändrats över tid.
Teori: Inramningsteorin varifrån en egenskapad teori presenteras angående inramningars inbördes relationer.
Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Kodning av material sker genom en uppsättning indikatorer knutna till varje variabel/analysram. Analysramarnas variabelvärden är därmed indexvärden baserade på
resultatet av kodningen av varje indikator.
Material: Två nyhetssändningar varje månad i två år för Rapport (SVT1, Sveriges Television) respektive Morgonekot (P1, Sveriges Radio). Det vill säga 96 nyhetssändningar. En analysenhet är det samma som ett enskilt inslag i dessa sändningar. Det sammanlagda materialet består av 875 nyhetsinslag.
Resultat: Någon av indikatorerna för lösningsorientering närvarade i 31,1 procent av inslagen. En fullvärdig lösningsorientering (dvs. indexvärde 1) närvarade i 1,1 procent av inslagen.
I relation till övriga analysramar befann sig lösningsorientering i mitten vad gäller genomsnittligt indexvärde, 0,09 enheter på indexvärdeskalan ner till maktlöshetsramen och 0,07 respektive 0,12 enheter upp till analysramarna konflikt och personifiering/medmänsklighet.
Vad gäller relationen till ansvarstillskrivning – den analysram som enligt min egenskapade teoretiska modell skulle befinna sig närmst lösningsorientering – var skillnaden inte mer än 0,01 enheter på
indexvärdeskalan. Skillnader i indexvärden var marginella över tid, bortsett från förändringar i konfliktramen. Den teoretiska modellen vad gäller analysramarnas inbördes relationer överensstämde förväntningarna. Då lösningsorientering närvarade var sannolikheter större att indexvärdet för ansvarstillskrivning skulle öka än vad den var för maktlöshetsramen. Det ska dock understrykas att
signifikansvärdena inte alltid var tillfredsställande vid dessa test.