RISK- OCH KRISKOMMUNIKATION I MEDIERAPPORTERING OM COVID-19
En kvantitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen i tryckta medier
Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och hur svensk nyhetsrapportering i tryckt press följer bästa praktiker inom risk- och kriskommunikation till allmänheten och den primära riskgruppen 70+ under
Covid-19 pandemi.
Teori: IDEA-modellen, Beteendeförändringsteori, nyhetsvärdering
Metod: Kvantitativ innehållsanalys
Material: Artiklar i Dagens Nyheter, period 1 januari – 8 april 2020 (N=594).
Resultat: Resultaten visar att rapporteringen om Covid-19 domineras av förklaringar av vad som sker och görs för att ta itu med epidemi. Innehållet gjordes relevant för publik i stor utsträckning gnom att förmedla aktuell information och relatera den till geografiskt nära avstånd. Däremot fanns det allvarliga brister i förmedlingen av vilka handlingar som människorna rekommenderas att vidta för att skydda sig eller andra, liksom argumentationen kring de rekommenderade handlingar. Resultaten visar att endast ett fåtal artiklar adresserade fråga om handlingens effektivitet eller stärkte individens tilltro till egen förmåga att utföra handlingen och klara av hotet, vilket är särskilt framträdande under risk fas – det vill säga före krisen är ett faktum. Detta kan ha skadliga effekter på hur människor följer de rekommendationerna och ökar risken för att drabbas hårt av konsekvenserna som pandemin orsakar. Kommunikationen riktad till riskgrupp äldre är bättre i balans, men även här argumentation är lite framträdande, vilket sänker kommunikationens effektivitet.