Robert W. McChesney vs. John H. McManus
En undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001
Abstract Titel: Robert W. McChesney vs. John H. McManus – en undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001 Författare: Martin Johansson Handledare: Lennart Weibull Kurs: Påbyggnadskurs (D) Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 57 Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka huruvida svenska medieföretag, i samband med och under perioder präglade av turbulens, dramatiska förändringar och ökad konkurrens, förändrar sin inställning och ambition till att försöka styra och påverka det journalistiska innehållet i det egna företagets medieprodukter så att detta innehåll gynnar det egna företaget och dess övriga medieprodukter. Uppsatsens ämnar därmed pröva Robert W. McChesney modell om en ägarintressedriven journalistik och John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik på de svenska kvällstidningarnas, Aftonbladet samt Expressen, tv-bevakning under perioden 1988-2001. För att uppfylla detta syfte har ett antal hypoteser genererats från McChesneys idéer och teorier. Metod och material: Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens tv-bevakning under perioden 1988-2001. Tre mätperioder har konstruerats på följande vis; mätperiod 1 1988-1989, mätperiod 2 1994-1995 och mätperiod 3 2000-2001. Sedermera har de två tidningarnas tv-bevakning kodats för höstsäsongen under varje undersökt år dock har inte varje dag undersökts utan enbart varannan dag har kodats vilket i slutänden gett oss ett underlag som baseras på 42 dagars tv-bevakning per mätperiod (6 veckor). Resultat: Uppsatsens resultat pekar mot att John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik är mest giltig i förhållande till Aftonbladets och Expressen tv-bevakning. De tre hypoteser som genererats från Robert W. McChesneys modell har inte erhållit något stöd från det empiriska materialet även om det i den sista mätperioden 2001 finns vissa indikationer på att Expressens tv-bevakning har förändrats på ett sätt som stöder McChesneys modell. Problemet är dock här att vi inte har några senare jämförelsepunkter att basera våra slutsatser på vilket medför att vi i realiteten inte kan uttala oss om huruvida dessa indikationer är korrekta eller inte. Det mest framträdande resultatet i uppsatsen är annars att tv-bevakningen i Aftonbladet och Expressen är relativt likartade och att denna journalistik under den undersökta perioden 1988-2001 har ökat lavinartat i omfattning och utrymme.