Till salu: Ett grönt samvetePrivatiseringen av ett globalt problem

Abstract Titel Till salu: Ett grönt samvete. Privatiseringen av ett globalt problem. En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters miljöjournalistik 2004 Författare Ulrika Hedman Kurs Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2005 Syfte Att utifrån ett ideologikritiskt perspektiv undersöka bilden av miljöfrågorna i Dagens Nyheter under 2004 Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Ett totalurval av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter under 2004, sammanlagt 581 texter Huvudresultat Miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 präglas av den ekologiska moderniseringens principer, där miljöproblemen ses som något bra för tillväxten. Konsumenternas efterfrågan på gröna alternativ ska driva fram ny, mer miljövänlig, teknik. Alternativ till den ekologiska moderniseringen saknas nästan helt i miljöjournalistiken, i bara 19 av de 581 undersökta texterna finns exempel på alternativa perspektiv, vilket speglar det faktum att det inom den svenska miljöpolitiken och -debatten idag i det närmaste råder konsensus om den ekologiska moderniseringen. Den marknadsliberala ekologiska moderniseringen hänger samman med den privatisering av globala problem som sociologer beskriver som ett av det moderna samhällets kännetecken. Lösningen till de globala problemen heter ”Konsumera mera!” och en lagom dos miljömedvetenhet är en viktig pusselbit i den egna identiteten. Att också Dagens Nyheters miljöjournalistik bidrar till en privatisering av globala problem understryks av den bild av miljöfrågorna som den deskriptiva undersökningen av innehållet visar. Den deskriptiva bilden av miljöjournalistiken i Dagens Nyheter 2004 visar att miljöfrågorna är vanligt förekommande men lågt prioriterade. Frågor om bilism och trafik och energiproduktion dominerar dagordningen vid sidan av ämnen som matproduktion, miljögifter och naturskydd. Inom ämnesområdena bilism och trafik och energiproduktion är politikerna en vanligt förekommande aktörsgrupp, ett tecken på att det är inom dessa ämnen det finns en debatt om problemen och dess lösningar. Inom dessa två ämnen ligger miljöorganisationernas andel som aktörer lågt. Problemens geografiska orientering är nationell – en avvikelse mot trenden i tidigare undersökningar av svensk miljöjournalistik – och hushållen beskrivs som den främsta miljöboven – förr var industrin miljöboven nummer ett. Lösningarna heter lagstiftning, ny teknik och olika former av miljömärkningar. En undersökning av vilka av de nationella miljökvalitetsmålen som får mest uppmärksamhet och vilka som riskerar att försvinna från dagordningen visar att klimatfrågan dominerar, medan försurningen, ozonskiktet, övergödningen, sjöarna, grundvattnet, våtmarkerna samt fjällmiljön knappt syns alls.