Vad du tror om andra… … och andra om dig

Abstract Titel: Vad du tror om andra och andra om dig – En studie av tredjepersonseffekten vid samhällsinformation och politisk reklam Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet VT 2002 Författare: Rudolf Antoni & Mattias Jansson Handledare: Bengt Johansson Syfte: att undersöka hur tredjepersonseffekten påverkas av budskap med olika ämnen och avsändare. Mer specifikt innebär detta att vi har jämfört hur gymnasieungdomar anser att de själva och andra blir påverkade av dels samhällsinformation från Alkoholkommittén och dels en valkampanjfilm från Moderaterna. I detta har vi utgått ifrån tre hypoteser om vad som kan påverka tredjepersonseffekten: förekomsten av tredjepersonseffekter påverkas av mottagarens grad av ego involvement, mottagarens attitudes to the source, samt budskapets grad av social desirability. Metod: För att komma fram till våra resultat har vi genomfört en experimentliknande kvantitativ studie, där vi har besökt gymnasieklasser, visat filmerna för dem och bett dem fylla i enkäter. Frågorna har varit utformade för att få svar på hur tredjepersonseffekten förhåller sig till våra tre hypoteser samt mer specifikt till de två filmerna. Resultat: I vår analys har vi funnit stöd i olika hög grad för våra hypoteser. Svagast samband fann vi mellan det vi kallar Ego involvement och tredjepersonseffekten. Ego involvement är en gemensam benämning på mottagarens kunskap om och attityd till ämnet. För våra andra två hypoteser fann vi starkt stöd. Mottagarens Attitudes to the source är inställningen till avsändaren, är det en trovärdig avsändare osv. Budskapets grad av Social desirability hade lika stor påverkan på tredjepersonseffekten, men utgår ifrån mottagarens uppfattning om avsändaren ställning hos den allmänna opinionen. Tanken är att ju högre grad av social konsensus det råder kring en avsändare eller ett visst budskap, desto villigare är man att erkänna sig själv påverkad av det. Vi har även funnit att det finns stora skillnader mellan samhällsinformation och politisk reklam när det gäller hur man tror sig själv påverkas och hur man tror att andra påverkas. Den största skillnaden är att den politiska reklamen får mycket extremare värden än samhällsinformationen. Det är höga toppar och låga dalar, medan samhällsinformationen har en jämnare kurva. Detta beror på att ju mer kontroversiellt ett budskap är desto starkare reaktioner frammanar det. Kring samhällsinformation råder det i hög grad social konsensus. Detta innebär att det egentligen inte frammanar särskilt starka reaktioner, varken positiva eller negativa. När det gäller politisk reklam för moderaterna är dock mottagarna starkt polariserade och det syns på tredjepersonseffekten. The hostile media effect innebär att de som ser moderaterna som en motståndare (vänsterpreferensen) inte alls känner sig påverkade av deras budskap, men tror att det får stor effekt på andra. The looking glass effect gör att de som sympatiserar med budskapet (moderaterna) är mer villiga att erkänna sig påverkade och samtidigt tror att andra också blir det.