Om man jämför en kommun med ett aktiebolag är kommunchefen kommunens vd. Kommunstyrelsen är bolagsstyrelsen och kommunfullmäktige aktieägarna. Vd:n genomför det som styrelsen beslutar. På samma sätt fungerar det i kommunen. Kommunchefen är alltså en person med mycket makt och ansvar.

Kanske är den personen en av de mest intressanta att granska då hen har stor makt över kommuninvånarna men samtidigt inte är folkvald. Kommunchefen blir den som har tjockast cv. Eller kanske den som kommer bäst överens med kommunstyrelsen.

Eftersom kommunchefen är en person som är av högsta allmänintresse har jag granskat kommuncheferna i Jönköpings län. Jag har bland annat tagit reda på vad de tjänar, var de bor och om de sitter i bolagsstyrelser.

Resultatet av min undersökning blev snabbt intressant. Efter en sökning på kommunchefernas adresser såg jag att endast 4 av 13 kommunchefer bor i kommunen där de arbetar. Längst till jobbet har Jönköpings kommunchef som bor i Göteborg, med 15 mil till jobbet. Han tjänar också mest av kommuncheferna i länet, 101 000 kronor i månaden. Det är nästan 20 000 kronor över medellönen för kommunchefer.

När jag undersökte vilka bolagsengagemang kommuncheferna hade, tog granskningen en vändning då jag såg att Gnosjös enda kommunala bolag hade en styrelse endast bestående av män och en vd som också var man. Detta bryter mot kommunens egna jämställdhetsplan.

– Det är väl kompetensen som har styrt och det är väl inga kvinnor som har sökt. Vi har ingen diskriminering mot kvinnor, säger Arne Ottosson (M), kommunstyrelsens ordförande. Men vad spelar det egentligen för roll var en kommunchef bor eller vad hen tjänar? Det mest rimliga svaret på den frågan är skattepengar. Det handlar om personer som arbetar i offentlig verksamhet och vars löner och förmåner betalas av kommuninvånarna.

Antalet svenska tankesmedjor har mer än fördubblats de senaste tio åren. Journalister verkar ha svårt att förhålla sig till de nya opinionsbildarna – ska man alltid låta båda sidor komma till tals eftersom de har politiska åsikter eller är de snarare forskare så att man kan referera till dem som experter? – På ledarplats är vi företrädare för en åsiktsriktning. Det är bättre för oss om man refererar till våra åsikter som fakta, säger Timbros vd Karin Svanborg‐Sjövall och förklarar att de arbetar aktivt för att förekomma mer på nyhetsplats. Vi har undersökt hur svensk dagspress bevakartankesmedjor. Det har vi gjort genom att göra en kvantitativ innehållsanalys av 255 artiklar från 2014 och 2015. Vi har även gjort direktobservationer och Samtalsintervjuer med representanter för smedjorna. För attsjälva erfara hur källkritiska journalister är mot tankesmedjors material har vi skickat ut pressmeddelanden från en påhittad tankesmedja. Examensarbetet har visat att tankesmedjor har ett stort genomslag i media. Själva ordet tankesmedja förekom knappt 300 gånger i svensk tryckt press 2001 men nära 5 000 gånger femton år senare. Dessutom får deras åsikter ofta stå oemotsagda och det är sällan som journalister bemödar sig att upplysa läsaren vilken politisk åsikt tankesmedjorna företräder. Vi ser också exempel på att journalister – främst ledarskribenter – ofta lyfter fram tankesmedjornas material på ett positivt sätt.

”Jag sitter ju bredvid hela tiden när de tränar, eller kör min rehab eller tränar skott. Man sitter och ser hela tiden när de blir bättre och jag kan inte ens träna… jag saknar gemenskapen och hur man blir glad av att vinna tillsammans och se när det går bra för lagkamrater… jag kan inte riktigt fatta att jag kommer att bli borta så länge…”

Ida Fredrikson är en av de sju landslagsspelare i basket som drabbats av korsbandsskador mellan januari och maj 2016, fem av dem är tjejer. Själv känner jag till ytterligare två tjejer som skadat sig under samma period. För samtliga väntar över ett år av rehabilitering, en inställd säsong och en betydande ökad risk att drabbas av artros senare i livet.

Ett sätt att minska risken för skador är att göra skadeförebyggande träning. Svenska Basketbollförbundet har tagit fram ett uppvärmningsprogram som heter Basketsmart.

Programmet är utformat med utgångspunkt från den forskning som finns och studier visar att den minskar skaderisken med 50-60 procent. Men i vilken omfattning används den av klubbarna? 267 basketspelande tjejer svarade i en enkätundersökning på frågan ”Hur ofta gör du Basketsmart tillsammans med ditt lag under ledning av er tränare?” och tre av fyra svarade att de gör Basketsmart mer sällan än en gång i veckan, eller aldrig. Fem tjejer av 267 svarade att de gör Basketsmart tre gånger i veckan eller oftare.

Det är uppseendeväckande eftersom samtliga av de sjukgymnaster jag varit i kontakt med hävdar att man vid varje tränings- eller tävlingstillfälle bör göra en uppvärmning som förbereder för just den sport du tänker utöva. Vad beror det på att tränarna låter bli att göra det? Hur ska Svenska Basketbollförbundet går vidare? Se vår reportageserie om du vill veta mer. Här får du också träffa Ida Fredrikson som var mitt uppe i elitseriekval och drömde om EM med ungdomslandslag när knät gav vika. I det inslaget händer också något ganska osannolikt…

Och hur ska man matcha fram en ung baskettalang? När ska man gasa och när ska man bromsa? Vad är viktigast, klubb eller landslag? När John Brändmark skadade knät blev det en väckarklocka för hans klubb Borås Basket.

Runt en tiondel av alla Sveriges invånare är på ett eller annat sätt engagerade i en fotbollsförening.

Det handlar om allt ifrån spelare och ledare till den äldre herre som säljer lotter i entrén med syftet att föreningen ska få in några extra kronor till verksamheten. Den stora majoriteten av dessa personer lägger ner tid och pengar för att deras verksamhet ska gå runt. De flesta av landets fotbollsspelare betalar för att få vara med i ett lag i form av medlemsavgifter, långt ifrån den stjärnglans och de miljoner som byggs upp i media. Men även i den lägsta av serier finns det en aktör som får betalt för sin tid och för sitt arbete. Domaren kommer ofta som en ovälkommen gäst, ett nödvändigt ont för att matchen ska kunna genomföras, dessutom får han betalt. Till och med ganska så bra betalt, vilket gör att vissa krav bör kunna sättas på den som håller i visselpipan.

Men om man stannar upp och tänker till lite finns en helt annan aspekt. Ett lag har mellan 20-25 seriematcher på en säsong, lägg till några försäsongsmatcher och vi kan med god säkerhet säga att ett snitt på 30 matcher/lag om året är ganska nära sanningen. I ett ultimat seriesystem hade det funnits domare som också dömer runt 30 matcher på ett år, men hur ser det egentligen ut? Vissa dömer lika ofta som en spelare har match, det vill säga ungefär en gång i veckan under säsong. Sen finns det de domare som dömer mer, mycket mer. Den domare i Varbergs kommun som dömde allra mest under 2015 dömde över 90 matcher. Tre gånger så ofta som en spelare och ibland mer än en match om dagen. Kan vi då sätta samma krav på kvalitet på denne domare som vi gör på spelarna?

Är det rimligt att en domare som är inne på sin fjärde timme på plan ska kunna hålla samma koncentrationsnivå som en spelare som är inne på sin andra? Spelaren har dessutom oftast förtjänat sin plats genom att prestera bra inför matchen, domaren är ofta där för att det inte finns någon annan som kan göra jobbet.

Vad ska fotbollen göra för att få fler domare? Ja, kanske kan en god ekonomi locka en del. Den domare i Varberg som drog in mest på sin hobby 2015 tjänade över 56,000 kronor på att döma fotboll. Framsteg på planen kan leda till pengar även för en fotbollsdomare.

De flesta har någon gång i sitt liv föreställt sig hur det kommer att bli när man är gammal. Nog har de flesta en plan på var någonstans man tänker slå rot och bosätta sig i livets slutskede. Hemmet är en plats att knyta an till. Men så trillar du och sliter av lårmusklerna i benet. Du läggs in på sjukhuset och saknar anhöriga som kollar posten. Bland räkningarna som hopar sig på dörrmattan innanför brevinkastet ligger kanske den viktigaste. Hyresräkningen.

I fjol vräktes 103 personer över 65 år som inte klarade av att betala hyran för sin hyresrätt. I vår undersökning visar vi att hyresvärdar ofta vräker på grund av uteblivna hyresbetalningar ­– och det räcker i regel med en utebliven hyra.

I det tillhörande reportaget ”Gammal och vräkt” får du höra några av de drabbade berätta om var de sov de första nätterna, om hur det kändes att vräkas, om var de bor i dag och varför de inte kunde betala sin hyra.

Migrationsverket bemöter asylsökande HBTQpersoner på helt olika sätt, trots att de sökt av likartade skäl och runt samma tidpunkt. En förklaring kan vara bristande HBTQkompetens,
och att handläggarna har stereotypa föreställningar om de asylsökandes sexuella läggning.
I en undersökning från JMG har åtta asylsökande intervjuats om sina upplevelser av att söka asyl i Sverige. Bland de intervjuade finns flera som upplever sig ha blivit väl bemötta under
Migrationsverkets utredande intervju. Men det finns andra som vittnar om att de fått frågor som de uppfattat som påträngande, att de upplevt handläggaren som okunnig och som känner att de blivit misstrodda av Migrationsverket.
– Det var i stort sett samma fråga om och om igen; hur kan du veta att du är gay? säger en 18årig man från Iran.

De intervjuade vittnar också om att frågor om sexuella handlingar förekommer under intervjun, trots att Migrationsverkets genom sin rättsliga styrning avråder sina handläggare från att ställa den här sortens frågor. Skillnaden mellan de som upplevt sig positivt bemötta och de som varit obekväma i intervjusituationen är främst ifall man uppfattat frågor om sex som påträngande eller inte.

– Vissa frågor handlade om hur många sexuella partners jag haft och på vilket sätt vi haft sex. Det var jätteobekvämt för mig, säger en 35årig man från Ukraina som upplevt sig haft en mycket besvärlig intervju.

Trots JMGs studie har Migrationsverkets HBTQsamordnare Sofia Sjöö fortfarande gott förtroende för myndighetens bemötande av HBTQpersoner.

– Vi har blivit bättre på att ställa den typ av frågor som UNHCR rekommenderar men det syns
fortfarande i besluten att handläggarna ibland förväntar sig stereotypa svar från de sökande, säger hon.