Abstract Titel Global och lokal internkommunikation på Eka Chemicals i Bohus – samtalsintervjuer med anställda, en kvalitativ studie Författare Stefan Andtbacka Kurs Påbyggnadskurs (d-nivå), medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet. Termin Våren 2002 Syfte Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som underlag till en påföljande studie hösten 2002. Metod Kvalitativ metod. Material Samtalsintervjuer med 14 anställda. Huvudresultat Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Brister synes finnas i de många olika linjevägarna, delvis till följd av en komplicerad företagsstruktur med olika divisioner och enheter. Chefen ansågs av de intervjuade vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att genom samtalsintervjuer med 14 anställda på Eka Chemicals på arbetsplats (site) Bohus/Rollsbo få idéer och uppslag på hur anställda på arbetsplatsen ser på intern information och kommunikation. Anledningen är att platschefen på arbetsplatsen vill förbättra den nu rådande kommunikationsstrukturen. Detta är tänkt att göras i två steg genom dels en kvalitativ förstudie (denna) och en efterföljande studie med mer kvantitativ inriktning. Båda dessa utgör sedan utgångsmaterial för praktiskt arbete med att genomföra uppbyggandet av en funktionell internkommunikation. Det uttryckliga syftet med studien är: Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som ett gott underlag till nästföljande studie hösten 2002. Fem frågeställningar finns kopplade till syftet: 1. Vilka kanaler används? Fungerar de? 2. Vad finns för åsikter, attityder och värderingar till information och kommunikation? Är man nöjd med den information och kommunikation som finns? 3. Vilka faktiska förhållanden (ej åsikter, attityder eller värderingar) finns kring information och kommunikation? 4. Vilka bakomliggande förhållanden kan spela roll för information och kommunikation? 5. Vilka önskemål finns kring information och kommunikation? Metoden är kvalitativ. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört 14 samtals-intervjuer. Utöver dessa har jag också fått olika information från ett antal informanter, men resultaten i studien bygger framförallt på de 14 samtalsintervjuerna. Den kvalitativa metodens avsikt är inte att leda fram till generaliseringar, utan varje intervjuad person förväntas svara utifrån sin egen syn på olika förhållanden. Detta innebär att jag inte kan uttala mig om andra personer än de som ingått i studien. Men däremot har den kvalitativa metoden en styrka i att bringa fram samband och helhetssyn och ge ökad kunskap för de intervjuades förståelsevärld. Detta kan med fördel utgöra underlag för en kvantitativ studie. En förenklad bild av företagets organisationsstruktur på arbetsplatsen har använts för att externa läsare lättare ska kunna tillgodogöra sig studien. Se bilaga D på organisationsstruktur ”Modell site Bohus/Rollsbo”. Arbetet med författandet av studien och intervjuandet har skett på arbetsplatsen under cirka två månaders tid. Urvalet av vilka personalkategorier ur vilka de intervjuade personerna sedan slumpades från, gjordes av anställd personal på arbetsplatsen. De olika kategorierna utgjordes av olika kollektivanställda (fabriker och underhåll), förmän, arbetsledare, en mellanchef, labpersonal, administrativ personal och tjänstemän med olika uppgifter. Dessa arbetar på olika delar på arbetsplatsen (divisioner och enheter). Själva urvalet av intervjupersoner gjorde dock författaren och bara denne vet vilka som blev kallade till intervju. Intervjuerna tog i genomsnitt 1 timme och 15 minuter. Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav ibland olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Huvudresultaten kring kategorierna är dessa: Beträffande Befallande/arbetsnödvändig information (säkerhet-, hälsa- och miljöinformation) var majoriteten nöjd med informationen men när konkreta frågor kring kunskap om säkerhet ställdes visade det sig att förhållandevis hög okunskap fanns kring allmänna säkerhetsfrågor, mer bland ”kontorsfolk” än hos kollektivanställda och tjänstemän (förmän, arbetsledare) ute i verksamheten. En orsak till okunskapen tros bl a vara att kommunikation i linjen är svår att genomdriva på ett effektivt sätt utan att information går förlorad eller blir stoppad innan den når mottagarna. Beträffande Social information var denna uppskattad av de anställda. Korpenaktiviteter, konstföreningar, uthyrning av stugor och liknande anses som värdefulla inslag till möjlig aktivitet. Att företaget stödjer dessa aktiviteter ses som värdefullt och bidrar till att skapa en positiv inställning till företaget. Beträffande Verksamhetsinformation varierade det mycket i vilken mån man var intresserad. Anställda inom Eka Service var mer intresserade av de stora dragen kring Eka Chemicals verksamhet och av divisionernas verksamheter jämfört med anställda från divisionerna. En vanlig källa för informationshämtning är personaltidningen Eka Eko. Beträffande Företagets mål och visioner var det bara en (en resande säljare) som visste vad Eka Chemicals vision går ut på. Dock hade nästan alla arbetat med nednyckling av visionen till sin avdelning eller grupp. Linjen, chefen och möten uppgavs som kanaler för nednycklingsarbetet. Beträffande Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation var bilden mycket nyanserad bland annat beroende på de intervjuades olika arbetsuppgifter och i vilken mån information och kommunikation i linjen fungerar eller inte. Chefen ansågs vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. En brist upplevdes i information om de outsourcingtankar som finns inom Eka Service-underhåll vilket resulterade i djungeltrummande mellan anställda. Beträffande Intranätet Eka Forum ansåg alla att gränssnittet/strukturen inte var tillräckligt funktionellt. Policys, riktlinjer och nyheter ansågs lämpliga att ha på intranätet. Alla har inte möjlighet att på ett effektivt sätt komma åt information på intranätet varför detta kräver kompletterande kanaler för att alla ska nås. Beträffande Tillhörighet/identitet (en kategori som skiljer sig från övriga kategorier i det att den inte är ”information”) uppgav anställda på Eka Service i högre utsträckning att de tillhörde eller ”hör hemma” på Eka Chemicals (ofta sades Eka Bohus) jämfört med anställda på divisioner som hade mer variation på svaren (avdelningen på divisionen, divisionen och Eka Chemicals). En tendens kan skönjas att organisationsidentiteten för arbetsplatsens totala verksamhet har försvagats i och med divisionalisering och olika omorganisationer. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda på arbetsplatsen har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Detta bör tydliggöras för båda ”parter”, vilket tros kunna underlätta för information och kommunikation, t ex kring Verksamhetsinformation och Företagets visioner och mål. Denna (för-)studie kan som helhet utgöra underlag till nästföljande studie, dock knappast resultaten så som de presenteras i denna sammanfattning eftersom detta blir alltför punktformat och inte ger rättvisa åt mycket av det innehåll som presenteras i studien. Tips inför nästföljande studie, som troligtvis kommer utföras genom en större enkätunder-sökning bland anställda, är att fortsätta att utnyttja huvudkategorierna som ramverk och att ge utrymme för de som ska använda sig av information och kommunikation (de anställda på arbetsplatsen) att få vara med och känna sig involverade i framtagandet av en förbättrad kommunikationsstruktur på arbetsplats Bohus/Rollsbo.

Abstract Titel: goteborg.se, en kvalitativ studie av webbplatsen i ett praktiskt perspektiv. ”Att göra all internt externt ”*) Uppsatsförfattare: Christina Koponen Uppdragsgivare: Ulf Källström, informationsdirektör på Göteborgs stad Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida webbplatsen goteborg.se används ur ett praktiskt perspektiv, alltså att undersöka ifall webbplatsen används i det praktiska arbetet av en utvald grupp inom kommunen och på vilket sätt den i så fall används. Uppsatsen två andra huvudteman handlar om demokrati och om internkommunikation. Metod: Att genomföra semistrukturerade samtalsintervjuer med tolv stycken enhetschefer inom fyra stadsdelar fördelat på tre olika verksamhetsområden, som är äldreomsorg, skola och social omsorg. Huvudresultat: Medan datorn har blivit ett naturligt hjälpmedel i arbetet ser förhållandena annorlunda ut för Internet. Internet är ännu inte etablerat som arbetsredskap ute på företag och organisationer och används i huvudsak i hemmen. En webbsidas roll inom organisationer är idag att fungera dels som ett ansikte utåt som ska spegla verksamheten, och dels fylla en informationsfunktion för de som besöker webbsidan. Webbsidan goteborg.se används i arbetet om än sporadiskt, för att söka information som är relaterad till arbetet inom ens verksamhetsområde. Webbsidan anses bland respondenterna vara användbar men dock inte helt nödvändig för att utföra det dagliga arbetet. Till detta har man databaser i Lotus Notes som är ett väletablerat hjälpmedel som är riktat specifikt för arbetet inom respektive verksamhetsområde. Databaserna fyller en annan funktion än vad goteborg.se gör och de är därför egentligen inte jämförbara. Databaserna i Lotus är den huvudsakliga anledningen till varför man inte använder goteborg.se i så stor utsträckning, då dessa har en mer arbetsrelaterad funktion. Goteborg.se fyller främst en informationsfunktion för de anställda. För att webbsidan ska bli mer etablerat i arbetet måste informationen där specialiseras, då mycket som finns på sidan idag är av allmän karaktär.

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.

Abstract Titel: Mässans Tidning- En utvärdering av Svenska Mässans kundtidning. Författare: Charlotte Berg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårtermin 2003 Handledare: Larsåke Larsson (Göteborgs Universitet) Annika Orgert (Svenska Mässan) Antal sidor: 48 Syfte: Att göra en undersökning av Svenska Mässans kundtidning Mässans Tidning för att få en generell uppfattning om hur tidningen upplevs och används. Undersökningen förväntas ge svar på hur väl kännedomen är om tidningen bland tidningens mottagare, i vilken grad den läses och samt hur innehållet värderas av läsarna. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 317 svar av 1100 utskick. Svarsfrekvens 28,8% Huvudresultat: Både kännedom om Mässans Tidning och läsfrekvens av tidningen är relativt hög. Mässans Tidning innehåller nyheter från Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal och är ämnen respondenterna vill ha mer av. Innehållet verkar inte användas i praktiken i någon större grad och praktiska mässtips är den mest önskade ämneskategorin. Tidningens innehållsliga och utseendemässiga förändring år 2002 uppmärksammades enbart av var femte respondent. Mässans Tidning är tillsammans med post den mest vanliga informationskälla för att få information om Svenska Mässan. Saknaden av information från Svenska Mässan var mycket låg, både bland de respondenter som känner till Mässans Tidning och bland de som inte hade någon kännedom.

Abstract Title Nobel Relations – an analysis of the reported Swedish media image of Nobel Biocare in relation to the the firm’s shift of legal domicile during the spring of 2002 Author Helene Carlson Course Media and Communications, Extension Sequence Semester Spring term 2003 Method A qualitative analysis of press cuttings, completed with clarifying quantitative compilations Material 116 articles from daily newspapers and weekly/monthly magazines: 34 articles and 51 news-items or news agency telegrams about Nobel Biocare, 29 articles written on issues somehow related to Nobel Biocare, and 2 reports based on interviews with the company’s CEO Heliane Canepa. Main Results The overall media image of Nobel Biocare is rather positive. However, in the period of time before the piece of news had become offical the articles were speculative and questioning, wondering whether they could trust the CEO. The main press release attracted a lot of media attention and the articles were here – at first – neutral, and stressed out journalists basically summarized the words of Nobel Biocare. Some even quoted the entire text – without mentioning the source. However, for the company that is a good thing, as it means that it gets its message across to its target groups, formulated the way they put the words – i.e. positively. Two days after the press release the press became more cruel – the regional news paper Göteborgs-Posten seemed to feel slightly humiliated by the way CEO Canepa had withheld them facts only a week earlier. This newspaper is the most negative one and the reason is probably – also – the fact that some of the Nobel Biocare employees and fellow citizens might risk losing their jobs if the company would move its headquarters to Switzerland. In contrast, the most positive and uncritical newspaper was Svenska Dagbladet. When comparing the press release to the facts given high priority by the press, both parties had similar listings except on one point: the taxes. Although very profitable for the company and its stockowners, the reduced corporate taxes seem to upset the press a little and many of the articles use that angle to their texts. But although they try to make it sound bad they can´t help but mentioning the positive financial facts related to the issue, which takes the edge off their argumentations. After the press release and up until when the stock was to be listed in Zürich, the press texts got more and more positive. A stronger use of languange rhetorics, dramatized headlines and an increasing amount of illustrative pictures marked this phase. The elite sources were by far the most frequent, and the only way of equalizing the CEO´s words was to find other equally respected experts.

Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.

Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.

Abstract Titel På det området ser vi inga problem – Ett jämställdhetsprojekts förutsättningar bland småföretag Författare Heidi Lall Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2002 Syfte Syftet med denna studie är att med hjälp av analys av erfarenheter från tidigare jämställdhetsprojekt och analys av målgruppens förutsättningar, erfarenheter och inställningar ta fram förslag till hur man i projektet bör möta företagen och hur projektets spridningssteg kan utformas. Metod Kvalitativ metod Material Litteraturgenomgång samt nio samtalsintervjuer med nio företags vd:n Huvudresultat Det behövs mer kunskap på jämställdhetsområdet. Lönsamhet anges ofta som argument till jämställdhetsarbete men argumenten verkar inte vara helt accepterade ute bland företagen. Företagsledningens involvering eller stöd spelar ofta en viktig roll i ett projekts framgång. Informell, personlig och spontan kommunikation är tydliga kännetecken för småföretagens internkommunikation. Respondenterna ser inga problem på jämställdhets-området i de egna företagen. Man anser dock att motivationen till att arbeta med jämställdhetsfrågor är låg i sina respektive företag. Respondenterna vill främst ha konkret hjälp på jämställdhetsområdet och många nämner jämställdhetsplanen som en sak man skulle tänka sig att få hjälp med. Personliga kontakter och ett litet antal deltagare är saker som de framhåller som viktiga i ett projekt av den här typen. För respondenterna är det även viktigt att man konkret kan se vad man kan få ut av projektet. Ett av de förslag som jag ger till den fortsatta utformningen av projektet är att man borde försöka få företagsledarna informerade och involverade. Ett annat råd är att satsa på ett utbildningstillfälle som grundar sig på konkret hjälp och goda exempel och att på ett tydligt sätt visa vad ett deltagande i projektet innebär och kan resultera i redan när man informerar om de kommande aktiviteterna. Bra vore också att försöka anordna aktiviteter i mindre grupper och man kan med fördel kan dela i in målgruppen i mindre grupper utifrån till exempel företagens storlek. Istället för att hålla lönsamhetsaspekten ett centralt budskap skulle det vara bra att satsa mer på att visa vad företag konkret kan få ut av projektet

Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel Skapandet av en dynamisk nyhetsprocess. En undersökning av Göteborgs-Posten i ett genusperspektiv. Författare Anna Grisotti Handledare Monika Djerf-Pierre på JMG Kontaktperson Carina Söderström på Göteborgs-Posten Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att skapa ett verktyg som skall fungera som en checklista i GP:s genusarbete, detta för att ge Göteborg-Postens journalister ett underlag för diskussioner som kan leda till medvetenhet och eventuell förändring. Metod Uppsatsen görs med hjälp av tre olika vetenskapliga metoder. 1) kvalitativa intervjuer 2) kvantitativ innehållsanalys 3) kvalitativ diskursanalys Material 213 artiklar i Göteborgs-Posten under 10 dagar i maj 2001 Huvudresultat Undersökningen visar att Göteborgs-Posten är männens arena. Det är fortfarande flest manliga journalister, flest manliga aktörer och flest män på de journalistiska bilderna. Språket i Göteborgs- Posten anser jag är könsneutralt, detta i motsats till tidigare forskning. Bildspråket i Göteborgs-Posten är inte lika bra på att skildra sina aktörer jämlikt. Stereotypa könsroller förstärks fortfarande. Jag har valt att belysa vissa punkter för att få till stånd en diskussion om nyhetsprocessen på Göteborgs-Posten. Dessa punkter berör: värderingar, nytänkande, normgivande tidning, mansdominans och mål och syfte.