Abstract Titel ”Videon är bara för chefer” – Interkulturella perspektiv på SKF News Författare Max Själander Handledare Ingela Wadbring och Marie Möller Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Syfte Att undersöka SKF ur ett interkulturellt perspektiv, och att se hur nyhetsvideon SKF News spridits samt tagits emot i några utval-da orter i Indien, Italien, Sverige och USA. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Huvudresultat Jag har funnit att distributionen fungerat dåligt från huvudkonto-ren i USA (Norristown) och Indien (Bombay). De anställda inom pro-duktionen som ingår i undersökningen är något negativare till vi-deons innehåll. Det är också dem som sett videon i minst utsträck-ning. Dessutom har de betydligt svårare att förstå SKF News, det gäller särskilt språket.

Abstract Titel: GT före och efter Expressen – En undersökning av förändringen hos GT:s innehåll sedan Expressens inträde som ägare. Författare: Frida Stenquist Handledare: Jan Strid på JMG Jimmy Fredriksson på GT Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med undersökningen är att se hur GT:s innehåll förändrats sedan Expressens uppköp av tidningen 1997. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av två strategiskt utvalda veckors tidningar. En vecka (egentligen sju dagar ur sju veckor) 1997, dvs före Expressens övertagande och motsvarande period 2000. Huvudresultat: GT har sedan Expressens köp av tidningen ökat sin andel lokalmaterial, framförallt den del av lokalmaterialet som behandlar de socioekonomiskt resurssvaga områdena. GT:s reportrar har också allt mer fokuserat på det lokala materialet. Ämnesmässigt så är en stor del av materialet så kallat soft news, olyckor och brott samt kända människor är vanliga ämnen. GT:s reportrar skriver huvudsakligen lokalt och regionalt material, medan Expressens reportrar främst står för riks- och utrikesmaterial, detta material producerades innan Expressens uppköp främst av annan källa. Andelen bilder har ökat. Bilderna tillhör främst ämnena känt folk och human interest, olyckor och brott, underhållning samt allmänna samhällsfrågor.

ABSTRACT Titel: ”Lobbying – En bra metod för Rädda Barnen att göra sin röst hörd och föra upp sina frågor på den politiska agendan?” Författare: Christina Björkenvall Starrost Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 74 sidor (och bilagor 10 sidor) Handledare: Larsåke Larsson Syfte: Syftet är att undersöka vad ett antal riksdagspolitiker i justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet, i rollen som beslutsfattare och viktiga opinionsledare i samhället, har för uppfattningar om frivilligorganisationers, som Rädda Barnens, förnyade sätt att arbeta på, dvs. att via lobbying föra fram sitt budskap och påverka beslutsfattare. Metod och material: 13 kvalitativa samtalsintervjuer med riksdagspolitiker från justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet som genomfördes i maj i år i Stockholm. Resultat: · De flesta av respondenterna anser Rädda Barnen vara en trovärdig organisation med mycket god utredningskapacitet. · Få hade uppmärksammat Rädda Barnens identitetsförändring från att ha varit en traditionell biståndsorganisation till ha blivit en barnrättighetsorganisation. · Lobbying är något som respondenterna utsätts för dagligen och som ökat på sistone. Detta inkluderar också frivilligorganisationers lobbying som majoriteten av respondenterna tror har ökat. · I begreppet lobbying inkluderas både information och övertalning, med tonvikt på information. · Tio av respondenterna anser att det skiljer sig beroende på vem som använder sig av lobbying, dvs. om det är en ideell organisation eller ett vinstdrivande företag. · Respondenterna tyckte att det fanns både fördelar och nackdelar med lobbying. Som exempel på en fördel är all information som de får ta del av. Exempel på en fara med lobbying är när statliga myndigheter lobbar mot staten, eftersom deras uppgift enligt grundlagsstiftningen är att verkställa politikernas beslut.

Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.

Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.

Abstract Titel Kulturinformation Hur tar lärare del av och hur uppfattar de kulturinformation ? En kvantitativ studie av grunskolelärare i Göteborgs Stad Författare Ingela Haglund, snoflingela@hotmail.com Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Handledare JMG: Lena Anderson Handledare Kultur Göteborg: Bibbi Wopenka Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i Göteborgs Stad tar del av och uppfattar kulturinformation. Metod Kvantitativa postenkäter Material Nettourval på 224 lärare i den kommunala grundskolan i Göteborgs Stad. Total svarsfrekvens 61 %, vilket utgör 137 respondenter Huvudresultat Det framgår en tendens som pekar mot att merparten av lärarna har fått information om kulturaktiviteter på skoltid. Utav de 137 respondenterna som står i fokus för denna studie är det 86% som har fått och/eller sökt kulturinformation i någon form. Lärarna får i största utsträckning information om kulturaktiviteter på skoltid via kulturombud på skolan, information skickad till skolan och arbetskamrater. Mycket av informationen verkar förmedlas genom ”word-of-mouth”, vilket medför att en sändare som Kultur Göteborg är beroende av opinionsledare. Merparten av lärarna föredrar att få information via kulturombuden på skolan och information skickad till skolan, vilket till del överrensstämmer med hur de idag får kulturinformation. Detta tyder på att det främst är i arbetsmiljön som respondenterna mottar och önskar motta information om kulturaktiviteter på skoltid, vilket leder till att timingen är en viktig faktor när det gäller att nå lärarna. Mer än hälften, 67 ± 10%, av lärarna finner det ganska/mycket lätt att finna kulturinformation. Mellan 18% ± 10%, av lärarna tycker det är ganska/mycket svårt att finna information om kulturaktiviteter på skoltid. För att tillgodose lärarnas behov verkar en mix av kanaler vara det bästa alternativet när det gäller att nå ut med kulturinformation.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionens kommunikationer- underlag till kommunikationsstrategi för Västra Götalandsregionens arbete med transportinfrastruktur Författare: Maria Bratt Handledare: Lena Anderson (internt) och Kerstin Einarsson (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att ta fram underlag till kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin skall fungera som stöd i arbetet att få 50 miljarder kronor (under en 10-årsperiod) till Västra Götalandsregionens planerade utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Pengarna söks främst från riksdag och regering. Frågeställningar: ¨ Hur ser invånare i Västra Götaland på olika regionala frågor? Vilka frågor har stor betydelse och vilka ses som mindre intressanta? Vilken betydelse ges de frågor som rör transportinfrastruktur av allmänheten? ¨ Vilken bild har viktiga aktörer utanför regionen av Västra Götalandsregionen och dess arbete med transportinfrastrukturfrågor? ¨ Hur upplever de utomregionala aktörerna att information/kommunikation kring arbetet med transportinfrastrukturfrågor fungerar idag, sett ur det egna perspektivet? ¨ Hur kan en kommunikationsstrategi formuleras för att främja arbetet att få 50 miljarder på 10 år till regionens transportinfrastrukturutveckling? Material och metod: Genom kvalitativa telefonintervjuer undersöktes de utomregionala respondenternas uppfattning i frågorna. SOM-rapport 23 (1998) fungerade som underlag för att besvara vilken åsikt regionens invånare har i olika frågor. Huvudresultat: Västra Götalandsregionen har ett problem i den image som regionen har hos utomregionala respondenter. Invånare i regionen identifierar sig inte med den nya regionen och har lite kunskap om regionens arbete med utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Dessa problem bör hanteras innan en ny kommunikationsstrategi tas i bruk. Nyckelaspekter ur strategin: ¨ Omvärldsanalys skall ske kontinuerligt, både för god framförhållning och för identifikation av viktiga målgrupper. ¨ Det är centralt för ett lyckat arbete med att skapa opinion och utöva lobbying i frågan genom att låta olika intressen få möjlighet att delta. En ”win-win” lösning skall vara målet för samarbete. ¨ Slutmålet måste vara tydligt. ¨ Budskapet skall vara tydligt och återkomma genom ett antal olika kanaler, både formella och informella och direkt, indirekt. ¨ Målgrupper väljs för varje specifik fråga med hjälp av den pågående omvärldsanalysen. ¨ Kanaler/metoder/åtgärder kan var en kombination av olika slags information (olika stimuli), vilket ökar chansen till uppmärksamhet. Informationen kan ges direkt och indirekt. ¨ Ansvaret skall ligga direkt under ledningsnivå. Tjänstemäns och politikers olika roller och ansvar bör vara klarlagda. ¨ Tidsplanen för utvärderingen bör i stort följa den tidsplan som gäller för det övriga arbetet inom området.