Författararkiv: linneus

#Kulturklyftan

De flesta har någon gång i sitt liv lånat en bok, film eller CD-­‐skiva på ett bibliotek. Några har spelat teater genom den kommunala kulturskolan eller provat på något instrument via musikskolan. Den kommunala kulturpolitiken kommer vi i kontakt med oftare än vi tror. Men beroende på var du bor någonstans i landet så finns det inte samma möjligheter att ta del av den här typen av kulturverksamhet. Det råder mycket stora skillnader mellan hur mycket Sveriges kommuner lägger på kulturområdet. Under 2014 skiljde det mer än 2000 kronor per person i kultursatsningar mellan den kommun som lade mest pengar på kultur och den som lade minst. I min undersökning har jag kartlagt hur mycket Sveriges kommuner lade på kulturområdet under 2014. Det är en studie av hur pengarna är fördelade kring fyra olika områden: allmän kulturverksamhet, bibliotek, musik-­ och kulturskola och stöd till studieorganisationer. Genom samtalsintervjuer bidrar jag med fördjupad kunskap om vad pengarna går till och varför kultursatsningarna skiljer sig åt. Vad pengarna går till är en komplex fråga då varje kommun är unik men oavsett om kommunen lägger mycket eller lite pengar på kulturverksamhet är biblioteken den kommunala kulturpolitikens ryggrad.

Ekonomistudenters extraarbete

Majoriteten av ekonomistudenterna vid tre lärosäten i sydvästra Sverige arbetar vid sidan av studierna. Detta trots att de studerar på heltid. Det visar en undersökning som genomförts av journaliststudenter vid Göteborgs universitet. De undersökta lärosätena är Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, samt Lunds universitet. Undersökningen visar också att det finns tydliga skillnader mellan de olika lärosätena. Vid Lunds universitet är det 51 procent av studenterna som har arbeten vid sidan av heltidsstudierna. Vid Högskolan i Halmstad ligger motsvarande siffra på 65 procent. Men flest arbetande studenter fanns vid Göteborgs universitet, där 71 procent av de undersökta studenterna har extrajobb. Den sammanlagda siffran för alla tre lärosäten ligger på 63 procent. Studierektorerna vid de undersökta lärosätena är oroliga för att studierna ska påverkas av att studenterna arbetar för mycket. – Vi tycker att vi har kunnat se ett försämrat resultat när vi rättar tentor. Det känns som att de inte prioriterar skolan, säger Anneli Eriksson, administrativ studierektor vid Göteborgs universitet. Nikos Macheridis är studierektor vid Lunds universitet och han instämmer, även om han inte kunnat se samma försämrade studieresultat. – Det är klart att det kan påverka studierna. Men vi kan inte lägga oss i deras fritid, säger han. Den vanligaste anledningen till extrajobbande är att man vill ha extra fickpengar. Detta trots att en hel del av de arbetande studenterna uppgivit att deras jobb på något sätt är kopplat till deras studier. Men även här finns stora skillnader. Vid Göteborgs universitet är det 58 procent av de arbetande studenterna som uppgivit att deras arbete är kopplat till studierna. Motsvarande siffra vid Lunds universitet ligger på 51 procent. Men vid Högskolan i Halmstad är det endast 24 procent av de arbetande studenterna som anser att deras jobb är kopplat till studierna. Amanda Bengtsson är ekonomistudent vid Lunds universitet och arbetar i livsmedelsbutik vid sidan av studierna. Dessutom får hon fullt studiemedel. Hon menar dock att det inte påverkar hennes studier negativt. – Nej, snarare tvärtom. Jag får möjlighet att koppla av en stund och blir då mer alert. Jag klarar alla mina tentor, men det stör mig att jag ska behöva tänka på att jag inte får tjäna för mycket för då blir jag återbetalningsskyldig, säger hon.

Pensionärens guide till universitetet

Om man i hela sitt liv alltid haft något att göra, ett jobb som tagit all tid, hur är då övergången till att helt plötsligt vara ledig dygnet runt efter pension? I Sverige i dag finns det över två miljoner pensionärer. De blir fler och fler och håller sig friskare längre. Så vad ska denna ökade samhällsgrupp göra i vakuumet som uppstår efter arbetslivet? Allt fler väljer att gå tillbaka till skolbänken. Vissa vässar sina pennor för första gången medan andra är välbekanta med universitetets tentor och uppsatser. Det finns två kategorier av ämnen som sticker ut lite extra hos de äldre studenterna, nämligen astronomi och historia. Vissa studerar för att komma ut ur huset, få lite struktur i sina liv och en mening med sin vardag. Andra gör det för att träffa nya människor eller kanske vidareutbilda sig i någonting de redan är insatta i. Gemensamt för dem alla är att valet av ämne inte är slumpmässigt. Att tidigare under sitt liv varit intresserad av ett ämne och nu ha mycket fritid är den främsta orsaken till att pensionärer väljer att sätta sig i skolbänken. – Överhuvudtaget är den akademiska miljön både kul och stimulerande, säger studenten Bo Sörensson, 76 år. Att få åka iväg en kväll i veckan, lyssna på en föreläsning och på rasten dricka te med klasskompisarna, det är väldigt trevligt. Semistrukturerade samtalsintervjuer med några studenter födda 1950 eller tidigare har gett svar på varför pensionärer studerar. Förhoppningsvis kan undersökningen och dess presentation även tjäna som tips och inspiration till de pensionärer som funderat på att börja plugga men inte riktigt kommit till skott.

I VÄNTAN PÅ AMBULANS

1. Hemsidestext Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om olyckan är framme. Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus. Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsolycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild. Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsolycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts. Vi har undersökt väntetiden på ambulans vid ett antal arbetsplatsolyckor som inträffat under 2012 i några av landets mest olycksdrabbade län. Olyckorna har inträffat på arbetsplatser som hör till fackförbunden IF Metall, Pappers och GS. Resultatet visar att väntetiden generellt sett inte skiljer sig från övriga delar av samhället, men att problemen ter sig stora för de industrier som av olika skäl hamnar i kläm.

Arbetsmiljön på Kultur i Väst

Förvaltningen Kultur I Väst har i uppdrag från Kulturnämnden att främja kulturen i Västra Götaland. 80 miljoner i skattepengar går varje år till förvaltningen så att de på bästa sätt ska kunna bedriva sin verksamhet. Sedan flera år tillbaka har förvaltningen skakats av interna problem. Ledningen har anklagats för att mobba och frys ut medarbetare och förvaltningschefens förtroende sjunker för varje år. Detta har resulterat i att skattepengar och värdefull tid går åt till konflikthantering och omorganisationer istället för att främja kulturen. Våren 2012 kom en medarbetarenkät som visade att personalen mådde dåligt och ledningen beskrevs som handlingsförlamad. Politikerna i styrelsen tillsammans med förvaltningschefen lovade bättring och satte igång ett arbete för att lösa problemen inom förvaltningen. Jag har genom djupintervjuer, interna dokument och den senaste medarbetarenkäten granskat om arbetet för att komma till rätta med arbetsmiljön och de organisatoriska problemen har fått effekt. Jag har också granskat politikerna och tittat på hur väl de följt arbetet och om de idag fortfarande har förtroende för att det finns en lösning. Kulturen är oerhört viktig för regionen och för många människor. Hur länge ska en offentlig förvaltning få kosta skattebetalarna pengar i omorganisationer och interna problem. Varför är det ingen som agerar?

Vägen till bolagstoppen

2. Hemsidestext En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning. Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem. I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen. Samtidigt menar flera statsvetare att interna rekryteringar kan utgöra en risk för att tillsättningen sker genom favorisering och inte kompetens och meriter. När tilltron till de kommunala cheferna är svag är det också viktigt att allmänheten får den insyn i bolag och myndigheter som de har rätt till. Att kunna granska, kartlägga och blotta kommunens agerande har en större betydelse för demokratin än någonsin. Ändå saknar över hälften av bolagen i undersökningen ansökningshandlingar för sina vd:ar. Trots att det är allmänna handlingar som ska finnas tillgängliga. De ansvariga för dokumenten hänvisar till varandra. SOM-institutets senaste mätning visar att göteborgarnas förtroende för de lokala politikerna aldrig har varit så lågt som nu. Om medborgarna ska kunna återfå förtroendet, så måste tillsättningen av tjänster ske enligt processen och med transparens.

thumbnail of Nina Brevinge Vilse i bärskogen

VILSE I BÄRSKOGEN

I september 2013 samlades runt 200 thailändska bärplockare i protest på en grusparkering i Umeå. Trots att de plockat bär sex dagar i veckan under nästan två månader hade bärplockarna inte fått någon lön. För att finansiera resan till Sverige hade många av dem tagit stora lån i hemlandet och om de återvände de till Thailand utan pengar att kunna betala lånen med så skulle deras mark och bostäder beslagtas. Pressen blev så stor att en av de strejkande bärplockarna hängde sig inne på en toalett. Det är inte första gången bärplockare blir lurade på sina löner. Varje år kommer tusentals fattiga risbönder från Thailand till de svenska bärskogarna i tron om att tjäna pengar som motsvarar flera årslöner i deras hemland. Men i många fall slutar historien mindre lyckligt. Under decennier har media rapporterat om bärplockare som arbetat hårt från morgon till kväll, tvingats bo under miserabla förhållanden och fått åka hem till Thailand med knappt någon förtjänst alls. Varför återupprepas skandalerna år efter år? Och vem bär ansvaret för att det i höstas gick så långt att en bärplockare tog sitt liv?

thumbnail of Molin De ersättningslösa

De ersättningslösa

De är unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidigt får deras arbetsgivare 5000 kr i månaden och gratis arbetskraft. Fas 3, sysselsättningsfasen är Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna får en ersättning från försäkringskassan men gruppen ersättningslösa växer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart. Men istället för ett stopp har antalet inskrivna ökat med över 20 procent och de ersättningslösa har mer än fördubblats. Vid årsskiftet var nio av tio under 25 år i Fas 3 utan ersättning. En grupp unga människor som knappt satt sin fot på arbetsmarknaden. Högst andel ersättningslösa finns i län som Jämtland, Gävleborg och Kronoberg, medan Värmland, Halland och Uppsala klarat sig bättre. 1,5 miljarder betalades ut till arbetsgivarna inom Fas 3 förra året för att ta emot gratis arbetskraft. Oppositionen i riksdagen vill riva upp och förändra reformen medan regeringen vill fortsätta på den inslagna vägen. – Jag tvivlar faktiskt på att politikerna själva tror att det här fungerar. Det här är mer ett sätt att visa att man faktiskt gör något samtidigt som det får inte kosta för mycket, säger Mattias Bengtsson, sociolog som kartlagt svenskt arbetsmarknadspolitik.

thumbnail of JohanssonHögberg Sverige – matlandet som drunknar i champagnen

Sverige – matlandet som drunknar i champagnen

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor på satsningen Sverige – det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid då svensk livsmedelsproduktion går på knäna. Till sin hjälp har landsbygdsministern ett expertråd som ska vägleda skutan i rätt riktning. Men kritiken har varit hård. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet. Är Matlandet verkligen räddningen för svensk livsmedelsproduktion eller ett forum för inbördes beundran mellan lyxkrögare och kändiskockar?

thumbnail of Hedegaard_Kyhle_En svensk konstskatt i fara

En svensk konstskatt i fara

Svenska konstskatter i fara Tusentals verk försvunna i landets kommuner Skulpturer i skolkorridorer och tavlor på tjänstemannarum. Vår offentliga konst, finansierad av skattepengar, är ett museum dit ingen behöver lösa inträde. Men konst för miljarder riskerar att gå förlorad och antalet försvunna verk är alarmerande. Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister på flera punkter. Enligt vår enkätundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, är det mer än tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sällan, och inte har sett över sin konstsamling på fem år eller mer. Elva kommuner vet inte ens när konsten senast setts över. Många vet heller inte hur mycket konst som saknas. Enligt vår undersökning slarvas en del bort, hamnar i förråd och glöms bort, eller stjäls. – Det är vårt gemensamma kulturarv, man ska vara rädd om det, säger Jan Dahlqvist, som är konstarkivarie i Göteborg. Ett intressant exempel är Stockholm som i dag saknar 6 700 verk av 32 000. – Jag vill inte bagatellisera det, men man måste sätta det i ett 120-årsperspektiv. Det mesta är inte stulet, en del har av olika skäl och kanske står på en vind eller i en källare, säger Monika Wallin som är konstantikvarie i Stockholm. I både staten och i Svenska kyrkan finns lagstadgade riktlinjer för hur konst och kulturföremål ska ses över och inventeras. För kommunerna saknas sådana och det är upp till varje kommun att ta hand om sin konst. Men i många kommuner brister det. Varför?