Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 1147

”WHY 1984 WON’T BE LIKE 1984”

Syfte: Syftet med den här studien är undersöka Apples reklamfilmer över tid. Studien kommer utgå ifrån teorier som konvergens, utopi och reklam.

Teori: Konvergens, Utopi och Reklam

Metod: Multimodal kritisk diskursanalys i kombination med semiotik analys

Material: Studien utgår ifrån 3 av Apples reklamfilmer. Den första är 1984 som släpptes
1984, den andra är Performa som släpptes 1993 och den sista är Family Man som släpptes 2010.

Resultat: Det övergripande resultatet visade på att Apple vill förmedla en potentiell utopi
som likställs vid individualism. Apple visade även på en utveckling som gick från att positionera sig själva som normbrytande genom sina reklamfilmer till att istället förstärka de normer som finns.

“Hurry up before they ’ re gone”

Syftet: Syftet med studien är att analysera hur Gina Tricots målgrupp uppfattar och upplever hållbarhetskommunikation genom Gina Tricots varumärke samt Gina Tricots influencer marketing hållbarhetskommunikation.

Teori: Attitydteori, Encoding/Decoding, Varumärkesteori.

Metod och material: Kvalitativa intervjuer. En informantintervju med Gina Tricots CSR & Quality
Manager, samt sju respondentintervjuer med kvinnor i åldern 18-30 år.

Resultat: Huvudresultaten visar att målgruppen har en negativt attityd till Gina Tricots
hållbarhetskommunikation, dels för bristen på kommunikation samt att informationsfattig. Resultaten visar att hållbar konsumtion är en rådande trend bland målgruppen vilket tidvis är kopplat till konflikten mellan intresset för hållbart mode och djupare kunskap inom hållbarhet. Målgruppen visar en ambivalens kring influencers och influencer marketing men uppvisar en positiv attityd till att influencers ska kommunicera hållbarhet.

Men nyheter i podd då?

Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka människors behov, värdering och upplevelse av nyhetskonsumtion i svenska poddar.

Teori: Uses and gratifications, selektiv exponering och tvåstegshypotesen

Metod: Kvalitativ metod i form av respondentintervjuer

Material: Tio respondenter

Huvudresultat: Studiens resultat har utmynnat i en djupgående förståelse för människors behov, värdering och upplevelse av nyhetskonsumtion i svenska poddar. Det visade sig att de tio respondenter som intervjuades upplever att de får ett nyhetsintag genom poddar. De får sitt nyhetsintag på olika sätt och i olika mängd men behovet av nyheter stillas hos alla. Studien visade också att respondenterna lyssnar i olika syften på podd – som tidsfördriv, avkoppling och nöje. Respondenternas värdering av trovärdighet för poddarna och dess innehåll har också kunnat analyseras och det visade sig att åsikterna skilde sig åt. Vissa anser nyhetsrapportering som lika trovärdig som andra medier medan andra inte höll med om det faktum.

thumbnail of 1144

KAMPEN OM ARENORNA

Syfte: Syftet för studien har varit att studera hur Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter gestaltar Arenafrågan samt hur olika aktörer representeras. Studien ämnade även undersöka hur användningen av gestaltningarna såg ut över tid. Teori: I denna studie användes tre olika teorier för att förklara och analysera rapporteringen, nämligen dagordningsteorin, gestaltningsteorin samt
nyhetsvärdering.

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: Materialet har utgjorts av 48 stycken artiklar från tidningarna GöteborgsPosten samt Dagens Nyheter

Resultat: Resultatet visar på sju förekommande gestaltningar, nämligen partipolitik, politiskt beslut, konflikt, ekonomiska konsekvenser, lösningar, drabbade aktörer och personlig gestaltning. De aktörer som förekommer i rapporteringen går att kategorisera i påverkade aktörer, politiska aktörer samt ekonomiska
aktörer. Gestaltningen över tid hade ett politiskt fokus i form av partipolitiska gestaltningar och ett fokus på Arenafrågan i egenskap av politiskt beslut.
Vidare användes de olika gestaltningarna för att presentera olika aktörer och deras intresse i frågan.

“JAG DELADE FÖR ATT ANDRA DELADE”

Syfte: Syftet är att kartlägga och undersöka motiv till att personer delar vidare politiska budskap på Instagram.

Teori: Studien utgår ifrån Uses and gratifications, Social identitetsteori samt Altruism.

Metod: Kvalitativa djupintervjuer

Material: Sex kvalitativa intervjuer med Instagramanvändare i åldern 20–29 år

Resultat: Resultatet indikerar att personer delar politiska budskap för att fylla behov av gemenskap, skapa sin identitet och för att tillfredsställa en
pliktkänsla. Studien visar också att omgivningen påverkar, och att intervjupersonerna delade för att personer de kände eller såg upp till gjorde det. De flesta av respondenterna menade också att de delade av altruistiska motiv som att visa solidaritet och bidra till en god sak.

thumbnail of 1142

Klarar veganism biffen?

Syfte: Syftet med studien är att bidra med förståelse kring hur budskap tolkas beroende
på dess inramning genom att analysera hur icke-köttätare tolkar altruistiska och egoistiska budskap om veganism i nyhetsmedierna och att förstå likheter och skillnader beroende på kontextuella och individuella faktorer.

Teori: Framing

Metod: Kvalitativ receptionsanalys med fokusgrupper

Material: Två fokusgruppintervjuer med 3 respektive 4 deltagare hämtade från facebookgrupper som relaterar till veganism och växtbaserad kost.

Resultat: Resultatet visar att det finns en skillnad hur tolkningen för ett altruistiskt eller egoistiskt budskap sker beroende på inramningen, könsnormer och andra individuella olikheter mellan en äldre och yngre fokusgrupp. Det visar sig att det finns en begreppsförskjutning för ordet veganism där de två fokusgrupperna inte har samma tolkning av begreppet utefter budskap.Det visar också på skillnader i
könsnormer som bekräftas i analysen med tidigare forskning men där respondenterna också ger uttryck för nya tolkningar kring vilka könsnormer som
råder i hänsyn till veganism, altruistiska och egoistiska budskap. Kultur, ålder och politisk predisposition kunde bekräfta mycket av vad tidigare forskning också kommit fram till men studien kunde ändå presentera ett antal nya koncept som
respondenterna kom fram till under intervjuerna.

KRYPHÅLET FÖR ALKOHOLRELATERADE BUDSKAP PÅ INSTAGRAM

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur unga svenska kvinnor med och utan erfarenhet av ett alkoholmissbruk, tolkar alkoholrelaterade budskap som publiceras av svenska influencers på det
sociala mediet Instagram.

Teori: Social identitet, självanknytning, parasocial interaktion och självkategoriseringsteorin.

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Kvalitativa samtalsintervjuer med en fokusgrupp på tio unga kvinnor utan alkoholmissbruk uppdelat i två intervjugrupper och två individuella kvalitativa samtalsintervjuer med två unga kvinnor som tidigare haft ett alkoholmissbruk.

Resultat: Ett av studiens huvudsakliga resultat är att tolkning kan skilja sig åt beroende på vem som är mottagare och vad denne har för erfarenheter kring alkohol. Ytterligare ett huvudresultat är att mottagare attraheras av influencers som de upplever är äkta, genuina och personliga och om kriterierna uppfylls kan relationen även upplevas som vänskaplig. Det sista huvudsakliga resultatet är
att fokusgruppen påstår att alkoholrelaterade budskap på Instagram från influencers ses som en reproduktion av samhällets normativa bild av alkohol, medan de individuella påstår att influencers romantiserar alkohol på Instagram. Samtliga respondenter ifrågasätter alkoholrelaterade budskap som skadligt för den minderåriga generationen i samhället.

thumbnail of 1140

LÖSNINGSFRÄMJANDE ELLER LÖSNINGSHÄMMANDE?

Syfte: Syftet är att kartlägga hur stor närvaron av lösningsorienterad respektive icke lösningsorienterad porträttering är i SVT och
SRs nyhetsinnehåll samt om, och i så fall hur porträtteringen har förändrats över tid.

Teori: Inramningsteorin varifrån en egenskapad teori presenteras angående inramningars inbördes relationer.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Kodning av material sker genom en uppsättning indikatorer knutna till varje variabel/analysram. Analysramarnas variabelvärden är därmed indexvärden baserade på
resultatet av kodningen av varje indikator.

Material: Två nyhetssändningar varje månad i två år för Rapport (SVT1, Sveriges Television) respektive Morgonekot (P1, Sveriges Radio). Det vill säga 96 nyhetssändningar. En analysenhet är det samma som ett enskilt inslag i dessa sändningar. Det sammanlagda materialet består av 875 nyhetsinslag.

Resultat: Någon av indikatorerna för lösningsorientering närvarade i 31,1 procent av inslagen. En fullvärdig lösningsorientering (dvs. indexvärde 1) närvarade i 1,1 procent av inslagen.
I relation till övriga analysramar befann sig lösningsorientering i mitten vad gäller genomsnittligt indexvärde, 0,09 enheter på indexvärdeskalan ner till maktlöshetsramen och 0,07 respektive 0,12 enheter upp till analysramarna konflikt och personifiering/medmänsklighet.
Vad gäller relationen till ansvarstillskrivning – den analysram som enligt min egenskapade teoretiska modell skulle befinna sig närmst lösningsorientering – var skillnaden inte mer än 0,01 enheter på
indexvärdeskalan. Skillnader i indexvärden var marginella över tid, bortsett från förändringar i konfliktramen. Den teoretiska modellen vad gäller analysramarnas inbördes relationer överensstämde förväntningarna. Då lösningsorientering närvarade var sannolikheter större att indexvärdet för ansvarstillskrivning skulle öka än vad den var för maktlöshetsramen. Det ska dock understrykas att
signifikansvärdena inte alltid var tillfredsställande vid dessa test.

“Det lärde jag mig på Youtube”

Syfte: Syftet med studien är att undersöka Youtubes roll i svenska gymnasieungdomars lärande. Undersökningen ska ta reda på i vilka sammanhang målgruppen använder Youtube huvudsakligen för att lära sig något eller för att söka efter information, samt hur målgruppen uppfattar Youtube som verktyg för lärande i såväl vardagslivet som i skolan.

Metod: Två kvalitativa gruppintervjuer

Huvudresultat: Studien har visat att Youtube används i lärandet av en rad olika saker. Exempel på dessa kan vara inom matematik, historia, sport, matlagning. Även om användningen av Youtube främst fyller ett hedoniskt behov har respondenterna även uttryckt ett informativt behov när ett problem eller en uppgift behöver lösas. Youtube ses av respondenterna som ett effektivt verktyg för lärande, främst tack vare dess tillgänglighet och
varierande innehåll. Medan Youtube redan nu upplevs vara närvarande i skolan, tror också respondenterna att det i framtiden finns potential för ytterligare integrering.

Konsten att (få) göra rätt

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur unga svenska kvinnor upplever den kroppsorienterade aktivismen på sociala medier, och hur detta påverkar deras syn på deltagande och berättigande.

Teori: Digital aktivism, kollektiva identiteter, identifikation, participatory culture.

Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.

Material: Intervjuer med sex personer som tar del av kroppsorienterad aktivism.

Resultat: Resultatet visar att studiens respondenter inte upplever definitionerna av de tre
kroppsorienterade aktivismerna – kroppsaktivism, fettaktivism och kroppspositivism – som tydliga och att detta resulterar i försiktighet vad gäller att
själva delta. Ytterligare en bakomliggande orsak till att de inte deltar är ett hårt och dömande klimat vilket de själva vittnar om, men också emellanåt bidrar till. Det finns en samstämmighet kring att sänkta trösklar till deltagande har bidragit till naivitet och okunskap och att detta riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa. Samtliga
respondenter upplever att tolkningsföreträdet samt berättigandet att delta ges till de som är att se som marginaliserade men att det finns en stark önskan, i de flesta fall också strävan, efter att kampen ska bli allas.