”DET ÄR SOM MED SALT, DET KAN FÖRHÖJA ELLER BLI FÖR MYCKET”
En semistrukturerad intervjustudie om hur kommentatorn påverkar tevetittarens upplevelse av idrottsevenemanget
Syfte: Syftet är att ta reda på hur tevetittaren upplever att sportkommentatorn påverkar upplevelsen av idrottsevenemanget.
Teori: Uses and Gratification Theory, parasocial interaktion/relation, reception, the Functional Theory of Mass Communication, the Disposition Theory of Sports Spectatorship, Disposition Theory, Self-Determination Theory, Maslows behovspyramid och Theory of Planned Behavior.
Metod: Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer.
Material: Intervjuer med åtta personer som har en varierande grad av sportintresse, utvalda baserat på de teoretiska utgångspunkterna och bakgrunden till uppsatsen.
Resultat: Kommentatorns betydelse för upplevelsen av idrottsevenemanget varierar från att den bara ska finnas där, till helt avgörande. Det beror delvis på i vilket sammanhang tittaren ser evenemanget, exempelvis på en storbildskärm tillsammans med andra, eller om tittaren sitter själv och tittar på idrottsevenemanget på teve. Kommentatorn kan påverka upplevelsen både positivt och negativt, men inte så negativt att respondenterna väljer bort ett idrottsevenemang på grund av kommentatorn. Den viktigaste positiva egenskapen som kommentatorn ska ha är att den ska vara kunnig. Samtidigt får den inte nedvärdera tittaren. Den ska ha kunskap om idrottarna, lagen, sporten och sammanhangen, även utanför tävlingsbanan inom vilka alla aktörer verkar. En kommentator får aldrig prata sönder ett idrottsevenemang, utan ska ha tillräckligt mycket kunskap för att kunna värdera när hen ska prata och inte. Kommentatorn ska också prata långsamt och tydligt, men samtidigt bidra med spänning till evenemanget, när situationen så kräver.