Renommé v13
Inledningsorden. De nätta stavelser som förvandlar främlingen till vän, hotet till fredsbroder och den betydelselöse till unik. Anropet väver oss samman. River genomskinliga väggar mellan våra respektive livsrum.
Den verkliga vardagshälsningen kombineras med blicken, leendet, nigningen, bockandet, handskakningen, kramen, kindpussen eller någonting annat. Tillsammans bildar detta något större. Vid flertalet tillfällen varenda dag möts vi av denna förtrollande signal. Jag vill samtala med just Dig. Men vad sker när inledningsordet i stället står skrivet?
När Per-Gunnar Evander inledde sitt tredje och sista sommarprat i radion talade han om just betydelsen i brevets och textens inledningsord. ”Det känns inte särskilt gott att läsa inledningen av en epistel som får en att förnimma odören av en rundskrivelse eller en offentlig handling” För Evander handlade det om respekt och människosyn. Det skrivna ordet bör alltid skänka ett personligt tilltal – inte försätta mottagaren i rollen av den betydelselösa.
Ett blott och bart skrivet ”Hej” ingjuter inte känslan av utvaldhet, menar Evander.
För hur vet mottagaren att texten är till för henne? I själva verket kunde ju inledningsorden skapats för någon helt annan!
Kanske symboliken blir allra tydligast inom civilkuragets talande psykologi. Desto fler som bevittnar den utsattes situation, desto mindre sannolikhet att den enskilde bryter in. Men står jag som ensam bevittnare är uppgiften tydligt erlagd enbart mig.
Samma känsla inges mig i dagens effektiva ordbudskap. Tids- eller teckenbegränsningar tvingar skribenten att sålla. Anropet kapas bort. ”Det förstår man väl ändå” säger den stressade när budskapets snabbhet besegrar dess personlighet.
När riktningen är mot massorna uppstår därför risken att den enskilde mottagaren också står likgiltig.
Men visst är det en vacker känsla när skribenten och mottagaren lever i ett delat livsrum? När trösklarna i en text måste passeras hand i hand och ordens höjdpunkter firas tillsammans.
När Vi nu möter Er för allra första gången vill jag därför ta inledningsordets kraft i besittning. Från Prologens anslag till Epilogens avtoning är de skrivna orden enbart till för Dig.
Kära Läsare. Välkommen till Renommé.
Hugo Lindkvist
CHEFREDAKTÖR
Läs pappersversionen av magasinet här nedan:
(Lägg märke till möjligheten att söka i fritext med hjälp av förstoringsglaset i nederkanten!)