När Sverige gjorde skillnad

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia. Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden. Mellan åren 1973 och 1994 delade svenska staten ut 2,5 miljarder svenska kronor till befrielsekampen i Sydafrika. Nästan 900 miljoner av dessa gick direkt till den svarta politiska organisationen ANC, African National Congress – en organisation som länge var terroriststämplad i stora delar av världen. Sverige var även först i västvärlden med att införa sanktioner för svenska företag i Sydafrika. Få, särskilt bland yngre, känner till hur omfattande det folkliga stödet var. Jag ville belysa den här tiden genom spännande personliga berättelser. Med hjälp av djupintervjuer och källkritiska metoder har jag gjort ett historiskt gräv där aktivisten Magnus Walan och diplomaten Birgitta Karlström Dorph berättar sina historier. I reportaget kommer hittills okända uppgifter fram, bland annat om hur Nelson Mandelas frihetstal formulerades i en villa på Hasseludden, och hur det gick till när det hemliga biståndet kanaliserades inne i Sydafrika. Reportaget publicerades i magasinet Filter # 14.