Syns vi så finns vi
En studie av fyra statliga myndigheters medieanpassning
Titel: Syns vi så syns vi – en studie av fyra myndigheters medieanpassning Författare: Marina Duncker Axelsson, Sara Gärtner och Jessica Wulff Uppdragsgivare: MOVE, Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet Kurs: Examensarbeteete i Medie_ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 50 Syfte: Syftet med studien är att undersöka fyra medieuppmärksammade statliga myndigheters anpassning till medialiseringens förutsättningar genom att undersöka pressmeddelanden. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys Material: Arbetsförmedlingens, Centrala Studiestödsnämndens, Försäkringskassans och Migrationsverkets webbpublicerade pressmeddelanden under ett års tid, från 1 maj 2008 till och med 30 april 2009. Myndigheternas strategiska kommunikationsplaner och mediestrategier. Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen visar att den information som myndigheterna använder sig av i pressmeddelanden, i övergripande drag, kan delas in i tre ämneskategorier, information om den egna verksamheten, statistik presentation samt opinionsbildning/påverkan av beslutsfattare. Denna information används sedan till legitimering och varumärkesstärkande åtgärder för myndigheten. Detta innebär att myndigheter både direkt och indirekt ägnar sig åt påverkan kring egna intresseområden, vilket kan ses som en anpassning till informationssamhället och medialiseringen. Detta visar alltså att myndigheterna inte står utanför medialiseringen och dess effekter. Den praktiska anpassningen till medielogiken visade att myndigheternas pressmeddelanden till övervägande del anpassar sig till medielogiken. Däremot finns medielogiska grepp som inte används eller används i mindre utsträckning vilket kan bero på att dessa inte gynnar myndighetens trovärdighet. Det finns också skillnader mellan de olika myndigheternas sätt att arbeta med sina pressmeddelanden som kan förklaras utifrån skillnader i konkurrensutsatthet och olika typer av legitimitetsbehov.