”Vi vill inte skrämma konsumenterna, men det skadar inte att bli mer medveten”

Titel: ”Vi vill inte skrämma konsumenterna, men det skadar inte allt bli mer medveten” – En studie av dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet. Författare: Alina Avdic och Elin Heikinpieti Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 18 887 Antal sidor: 53 (inkl. referenser och bilagor) Syfte: Syftet för studien är att undersöka hur dagstidningar gestaltar kemiska hälsorisker i livsmedel. Metod: En kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av artiklar i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen baserades på 556 artiklar publicerade i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från år 2000 fram till och med år 2014. För den kvalitativa innehållsanalysen användes 40 utvalda artiklar från tidsperioden. Huvudresultat: Studien visar att dagstidningarnas gestaltning av kemiska hälsorisker i livsmedel under 2000-talet har präglats av en saklig, informativ och balanserad rapportering med tillförlitliga och tydliga källhänvisningar. Dagstidningarna efterlever därmed de ideal, uppgifter, krav och regler de förväntas följa och uppfyller således också sin informativa och demokratiska funktion i samhället. Oklart är dock huruvida funktionerna även uppfylls vid faktiska, akuta och problematiska hälsorisker, då vår studie kunde tyda på hur en alarmerande gestaltning ofta förekom vid epicentrumet av 2000-talets mest uppmärksammade hälsorisker. En upptäckt som även har konstaterats som gällande i tidigare genomförda fallstudier av tidningars rapportering om hälsorisker. Likväl bidrar den generella sakliga gestaltningen med positiva följder för allmänhetens riskperception, myndigheters arbete och tidningarnas ethos. Diskussion kan dock föras kring den potentiellt negativa inverkan av mängden publicerade artiklar om ämnet, källornas agendor för egenintressen och den låga förekomsten av en granskande och kritisk journalistik.