Bemanningsföretagens inhoppare har de mest osäkra jobben i en ryckig bransch. Ibland ringer telefonen varje dag. Ibland kan den vara tyst i veckor. Ben Sjöberg jobbade dubbla pass på bemanningsföretaget Temp Team. Ändå fick han vända på kronorna för att få ekonomin att gå ihop.
Motståndarna till och förespråkarna för genmodifierade grödor har följts åt som de bästa fiender genom åren. Ibland har ena sidan haft övertaget och ibland den andra, och sällan lyckas de komma överens. Vi valde att gå in i debatten melan forskarna och miljörörelsen; ullkoftorna och labbrockarna, för att ta reda på varför lägren var så låsta.
Studien är ett uppdrag för Stampen Media Group (forts. benämnt som Stampen), som står i en föränderlig tid. För två år sedan startades ett outsourcingprojekt av all IT hantering inom Stampen, för att förvalta projektet skapades en avdelning som heter CIO-kontoret. Syftet med projektet är att kartlägga kommunikationsflödet mellan CIO-kontoret och bolagen inom Stampen.
I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future. Arga insändare i Säffletidningen innehåller bland annat: ”Dessa självutnämnda experter skär ofta guld med osthyvel” och ”Kommunens skattebetalare får ta notan och konsulterna sjunger hela vägen till banken”. Det här är ett reportage om konsultföretaget Kairos Future som har en dominerande ställning inom omvärldsanalys i Sverige. De är framtidsspanande konsulter och utbildare i trendspaning och omvärldsanalys, både mot offentlig och privat sektor. Deras kunder sträcker sig från regeringskansliet till MTV. De gör även egna framtidsstudier, som ofta uppmärksammas och citeras i olika medier. Kairos Future vill inte berätta vilka deras uppdragsgivare är, utan menar att det är affärshemligheter. Vi har lyckats slå fast att mer än hälften – 178 stycken – av Sveriges 290 kommuner har köpt någonting från Kairos Future, allt från böcker och föreläsningar till utbildningar och omfattande konsulttjänster. Sedan 2005 har minst 32 800 000 kronor gått in i företaget bara genom kommunala skattepengar. Och då har flera kommuner inte kunnat redovisa alla sina utgifter. Göteborgs stad har lagt ut över en miljon bara sedan 2009. Vår granskning visar att de framtidsstudier som Kairos Future levererar flera gånger är undermåliga och missvisande, någonting som får stark kritik från forskarhåll. Trots detta upplever företrädarna för några av de kommuner som spenderat mycket pengar på Kairos Future dem som sina frälsare. Företaget har uppenbarligen hittat ett fält med stor efterfrågan och liten konkurrens. Vi har granskat ett område som inte har uppmärksammats förut, varken i media eller i forskning. Omvärldsanalys är ett område som växt mycket i betydelse de senaste tjugo åren, inte minst för Sveriges kommuner. För de kommuner som känner sig villrådiga finns endast konsultmarknaden att vända sig till. Den domineras av ett företag – Kairos Future. Företaget har verkat i 20 år utan att bli granskade och anlitas trots dess brister flitigt, från norr till söder, i stort som smått.
”Ja, så kan man ju göra också. Det är ingen som kollar det, så direkt. Man kan göra så att man skriver upp arbetskostnaden”. Det här är en granskning av rot-avdragets dolda baksida och Skatteverkets obefintliga kontroll. Vår undersökning, som citatet ovan kommer från, visar att nästan hälften av de hantverkare vi ringer upp är beredda att fuska med rot-avdraget. 23,5 miljarder har betalats ut för att subventionera hantverksjobb i privata hem sedan den 1 juli 2009. Då införde Sveriges regering ett nytt system för att betala ut statliga bidrag som inte har någon tidigare motsvarighet i historien. Summan är mångdubbelt större än vad regeringen hade räknat med. Ingen hade förutspått rotavdragets segertåg bland villakvarter och bostadsrätter.
De första minuterna efter att polisen får in ett larm är av avgörande betydelse för möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid. Vid de mest akuta larmen har Göteborgspolisen som målsättning att skicka en patrull inom fyra minuter. Men vår granskning visar att vid vart tionde larm har det gått över den tiden. Allra långsammast går det på vardagskvällar. Orsaken är att samma antal poliser arbetar dygnet runt som standard, oavsett när det verkliga behovet är som störst. Polisens länskommunikationscentral har helt enkelt svårare att hitta lediga bilar på kvällarna jämfört med morgnarna. Konsekvensen blir att brottsoffer får vänta i upp emot en minut extra på kvällarna – innan ens en bil kommit iväg. Dessutom är det inte ens säkert att polisen har befogenhet att rycka ut till ett brottsoffer när behovet är som störst. När en patrull är på väg finns det risk att värdefull tid går förlorad eftersom över 130 av Göteborgs poliser inte får slå på blåljusen. Anledning: de saknar rätt utbildning. De riskerar att fastna i en bilkö. Eller ännu värre: riskera livet på sig själva och andra trafikanter.
Våren 1980 stod Sverige stilla. Kollektivtrafiken upphörde, operationer ställdes in och i livsmedelsbutikerna gapade brödhyllorna tomma. Under april-maj pågick nämligen den största arbetsmarknadskonflikten någonsin i Sverige, om man ser till antalet direkt berörda. Arbetstagare och arbetsgivare hade under flera år glidit allt längre ifrån varandra och när avtalsrörelsen 1980 drog igång visade det sig att klyftan emellan dem var större än någonsin. När de båda parterna inte kunde komma överens om löneökningar resulterade det i att 750 000 personer, en fjärdedel av Sveriges arbetskraft, strejkade eller blev utestängda från sina arbetsplatser. Vårt examensarbete går till botten med vad det egentligen var som hände och hur det kunde hända. Vi tar också reda på varför det trots konfliktens storlek är så få som kommer ihåg den. Detta gör vi i form av ett längre radioreportage. Vår undersökning grundar sig till största delen på djupintervjuer med olika inblandade personer. Vi pratar med fackföreningsföreträdare och representanter från arbetsgivarföreningar, på både den privata och den offentliga sidan. Utöver detta intervjuar vi även dåvarande arbetsmarknadsministern, arbetare som blev indragna i konflikten och en strejkforskare. I kombination med research från artiklar, böcker och nyhetssändningar lyckas vi bena ut vad som föranledde konflikten och vilka konsekvenser den fick.
Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen. Ett år har gått sedan nyanlända invandrares introduktion blev en statlig angelägenhet. Kommunerna fråntogs ansvaret och istället leder nu Arbetsförmedlingen arbetet för att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb. Etableringsreformen, som den kallas, innebar en mängd förändringar. Bland annat infördes etableringslotsarna, privata aktörer som ska guida människor i det nya landet till jobb. Arbetsförmedlingen kontrollerar verksamheten och bestämmer vem som får bli lots. Den nyanlända får själv välja lots, men det är inget tvång att ha någon. Regeringen kommer att satsa närmare en miljard kronor på lotsarna under 2012 och ser dem som en viktig länk mellan de nyanlända och arbetslivet i Sverige. Men vår granskning visar att i Göteborg har bara hälften av alla som har rätt till lots valt att ha en. Det faktum att lotsföretagen presenterar sig på snarlika sätt, och dessutom på svenska, gör att många nyanlända uppfattar valfriheten som förvirrande. Även Arbetsförmedlingen i Göteborg tycker att valfrihetssystemet försvårar deras arbete. Efter vår granskning av lotsarnas återrapportering till Arbetsförmedlingen står det dessutom klart att det finns brister i Arbetsförmedlingens insyn i lotsarnas verksamhet.
Uppdrag granskning: Spricka hela vägen Den svenska förlossningsvården har ett rykte om sig att vara den bästa i världen. Vad många inte vet är att tusentals kvinnor brister allvarligt varje år när de föder barn, och får en förlossningsskada som kan sänka deras livskvalitet. Den allvarligaste bristningen man kan drabbas av kallas för sfinkterruptur. Det är när kvinnan brister hela vägen från underlivet och får en skada på ändtarmsmuskeln. Drygt 300 000 kvinnor lider i dag (i varierande grad) av att inte kunna hålla avföring och gaser, och på grund av skammen tror SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, att det finns ett mörkertal. Eftersom en skadad ändtarmsmuskel blir sämre med åren kan besvären uppkomma tio till 15 år efter förlossningen, och alltför många kvinnor väljer att inte söka hjälp. Det har också visat sig att statistiken är underskattad – varje år missar vården många skador eftersom alla kvinnor inte undersöks ordentligt efter förlossningen. Karin från Västerås fick en mindre sfinkterskada (skada på ändtarmsmuskeln) när hon födde sitt första barn, men missades av vården, och erbjöds därför inte den eftervård hon hade rätt till. Josefins skada upptäcktes efter förlossningen, men hon har ändå fått kämpa i fyra år för att få rätt hjälp. För patienter med svåra besvär finns det ett kirurgiskt ingrepp där man opererar in en pacemaker som fungerar som för hjärtat, men för ändtarmen istället. Josefin var lämpad att få en pacemaker, men Västra Götaland beslutade att ta uppehåll i behandlingen, på grund av kostnadsskäl. Beslutet har kritiserats av bland annat professor Lars Påhlman vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi har gjort en undersökning, där vi kontaktat Sveriges 43 förlossningskliniker och intervjuat den verksamhetsansvarige alternativt ansvarig läkare/barnmorska vid förlossningen. Den visar att 32 av landets 44 kvinnokliniker har skriftliga riktlinjer för eftervård av kvinnor som drabbats av sfinkerruptur. Uppföljningsperspektivet lyser dock med sin frånvaro. Men det är en förändring på väg. Lars Ladfors, förlossningsläkare och styrelsemedlem i SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) arbetar med att ta fram ett nytt kvalitetsregister, där de förlossningsskadade mammorna kommer att finnas med.
Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.