Vi är alla konsumenter. Vi förväntar oss att kunna köpa den där billiga tröjan på klädkedjan här hemma, men stannar vi någonsin upp och funderar på vem som sytt tröjan? Att 23-årige Akid i Bangladesh arbetar 15 timmar om dagen för att komma upp i en lön han kan leva på.
Professorer extraknäcker trots miljonlöner Årslönen för en professor på Sahlgrenska akademin är i genomsnitt 1 miljon kronor. Finansierat med dina skattepengar. För det förväntas de jobba heltid på Sahlgrenska akademin och sjukhuset. När vi granskade deras bisysslor visade det sig att många jobbar så mycket extra att de tjänar upp till 1 miljon kronor extra i plånboken varje år. Vi undrade hur de hinner med. Granskningen visar att av Sahlgrenska akademins 171 undersökta professorer så har 105 någon form av bolagsengagemang. 41 av professorerna tjänar dessutom mer än 200 000 per år utöver sin grundlön. Verksamheten i professorernas bolag ligger ofta väldigt nära det fält där professorerna driver sin forskning på universitetet. Från firmorna faktureras sedan föreläsningar, rådgivningar och andra konsultuppdrag.
Göteborg har i dagsläget stora problem med segregation. Det är en mångfacetterad problematik som stadens politiker försöker angripa på en lång rad olika sätt. Boende är bara en av många faktorer som påverkar segregation, men det var den faktor vi valde att fokusera på. Detta kan ses i ljuset, dels av den bostadsbrist som råder i Göteborg och dels av det faktum att staden i och med arbetet med den framtida Älvstaden står inför en stor förnyelseprocess. Någonting är på gång i Göteborg och vi ville se om segregationsaspekten togs i beaktning i det arbetet.
Sverige har tillåtit export till länder som Saudiarabien, Bahrain och Pakistan trots att det enligt regelverket är förbjudet att exportera till länder som systematiskt och grovt kränker de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är det helt omöjligt att ta del av någon information kring dessa beslut på grund av den stränga sekretess som omger den svenska vapenexporten.
Välkommen till det stora arbetsskadelotteriet! Ett rättsosäkert system där statskassan är den enda vinnaren. För 20 år sedan fick åtta av tio rätt till ersättning för arbetsskador. Idag tre av tio. Och arbetsskadeförsäkringen går med miljarder i vinst. Kammarrätterna, som i princip är sista instans, dömer olika i olika delar av landet. I Sundsvall är de stenhårda mot personer som överklagar Försäkringskassans beslut. Men när Försäkringskassan klagar, till nackdel för den enskilde, vinner kassan nästan alltid. Möt fem personer som önskar att de flyttat från Norrland.
Dagligen läser man i tidningars polisspalter om att människor slåss. Vanligen äger våldsbrotten rum under helger och det står att läsa att personen i fråga varit alkoholpåverkad. Den tendens vi märkt under de senaste åren har varit att förövaren oftare är en kvinna. Vi valde således att granska detta, dels genom Brottsförebyggande rådets statistik angående polisanmälda misshandlar, dels genom att kolla domar på Skaraborgs tingsrätt för att se huruvida den ökning vi anat via dagspressen resulterat i straffrättslig påföljd.
Den 12 januari 2010 slets marken sönder under Haitis huvudstad Port-au-Prince. 250 000 liv släcktes i ett kaos av fallande byggnader och flyende människor. En av vår tids värsta naturkatastrofer var ett faktum.
Allsvenskan rankas på en tjugoåttondeplats bland Europas serier. Det är ett problem enligt Svenska fotbollsförbundet. I vår har dom tagit ställning för en ökad kommersialisering av svensk fotboll, något som många svenska supportrar har motsagt sig. Från supportersidan har man hävdat att det innebär för omfattande risker att omvandla en folkrörelse till ett företag utan en mer grundläggande undersökning. Exemplet AFC Wimbledon visar på ett alternativt förhållningssätt till idrottsliga framgångar. Och deras supportrar borde veta. På 20 år har de sett allt från FA-cupsegrar mot Liverpool till leriga nederlag i division nio.
Artikelserie om en utbildningsverksamhet satt på undantag. I artikelserien visar vi resultaten av vår enkätundersökning om riksdagsledamöternas uppfattningar kring sfi. Vi visar att många av de myter och fördomar om sfi som florerar i till exempel medierna också går igen i politikernas uppfattningar. Deras uppfattningar får sedan ligga till grund för viktiga politiska beslut kring en utskälld utbildning. Vi försöker visa hur verkligheten för sfi-elever kan se ut. Vi lyfter också upp regeringens förslag om sfi-bonus som röstades igenom i riksdagen den 20:e juni 2010 och visar den massiva kritik det fått. I en artikel tecknar vi sfi:s historia från 60-talet fram till idag. Dessutom påtalar vi det märkliga i att trots att man bedrivit sfi i över fyrtio år är det inte förrän hösten 2010 det startas en utbildning för sfi-lärare på universitetsnivå.
”Oj, det hade jag aldrig trott om dig, kan du vara deprimerad?” är ett examensarbete om varför män tar livet av sig oftare än kvinnor. Två tidigare suicidala män berättar om tiden när de ville ta sina liv. En nära vän till en man som tog sitt liv berättar om de händelser som ledde fram till självmordet och hur vården svek. Forskare och experter ger förklaringar till varför män är överrepresenterade i självmordsstatistiken.