Författararkiv: linneus

thumbnail of v10-12-4

Att få dö i lugn och ro

Att få dö i lugn och ro – en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar.

thumbnail of v10-10-4

Det nya landet

Ingen vet den exakta siffran, men varje år uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett välbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affärsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet. Jag har undersökt handeln med afrikanska fotbollsspelare i Sverige. Genom att berätta kongolesen René Makondeles historia visar jag hur resan från afrikanska grusplaner till allsvenska arenor kan se ut. För att sätta Makondeles berättelse i ett sammanhang har jag även sammanställt hur många spelare, och mer specifikt afrikanska spelare, som importerats till Sverige och fått kontrakt med en allsvensk klubb.

thumbnail of v10-11-4

Megafoner och cocktailpartyn

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledmöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna.

thumbnail of v11-4-4

Som ett lotteri

De flesta av oss har släktingar på äldreboenden. Mormor eller farfar är under sina sista år i livet helt beroende av personalen, som vi borde kunna lita på har rätt kompetens. Men i själva verket ser personalens möjligheter till kompetensutveckling, i form av till exempel kurser eller studiecirklar, väldigt olika ut.

thumbnail of v11-5-4

17 ja

Under åren 2009 och 2010 vigdes 20 samkönade par i Svenska kyrkan i Göteborgs stift. 14 av dessa tvingades ta annorlunda vägar än de skulle ha behövt. Några möttes av ett nej, andra valde det säkra före det osäkra. Jag har granskat svenska kyrkans bemötande vid samkönade vigslar i Göteborgs stift. 17 av de vigda paren har svarat på min enkät. Elva av dem sökte redan från början efter en egen präst, två möttes av ett nej och blev tvungna att söka efter en egen präst och endast fyra av paren gick den vanliga vägen och blev positivt bemötta.

thumbnail of v11-3-4

Rena handdukar och andra saker som gör Thailand torrt

Turismen är en av världens största industrier. Thailand är ett av de populäraste resmålen. Närmare en halv miljon svenskar åkte i fjol hit för att njuta av ett par semesterveckor. Turismindustrin är samtidigt en stor vattenbov. En genomsnittlig turist använder runt en tredjedel mer vatten än lokalbefolkningen, ofta handlar det om 100 liter mer per dag, exklusive andra vattenslukare som golfbanor, pooler och gröna trädgårdar.

thumbnail of v11-1-4

Bland bönder och blanketter

En okritiskt granskad kvalitetsmärkning? I dagsläget känner 98 procent av svenska folket igen Kravmärket. En majoritet – drygt 60 procent – är positivt inställda till det. Faktum är att kravmärkningen till stor del har blivit synonymt med det ekologiska hushållandet i Sverige. Efterfrågan på ekologiska produkter har under flera år blivit större och större. Främst av dess största målgrupp: invånarna i Sveriges storstäder.

thumbnail of v10-9-4

Helvetesaffären

För tolv år sedan sålde Göteborgs kommun 3806 allmännyttiga lägenheter till storföretaget GE Capital. Då utlovades långsiktighet och socialt ansvarstagande. Fem år senare hade i stort sett hela beståndet sålts vidare. I Bergsjön syntes inte ett spår av ansvarstagande, men väl av fastigheter i behov av upprustning. Idag tvingas människor i ett av världens rikaste länder leva med fukt och mögel i sina hem, medan de som borde ta ansvar skyller på varandra. Vi har granskat affären som enligt Göteborgs då högste politiker Göran Johansson ”gick åt helvete”, vad som egentligen utlovades vid försäljningen och vad som hänt sedan dess. Vi har kartlagt de olika ägarna och hur många klagomål de har fått hos miljöförvaltningen. Med fokus på bestånden i Bergsjön och Frölunda har vi också försökt ta reda på hur mycket ägarna har tjänat längs vägen och vilka som egentligen bär ansvaret för att det blev som det blev.

thumbnail of lindholm_moller_nordqvist_exjobb2-4

Älskade hatade SKOLGYMPA

En av tre niondeklassare har skolkat från gympan. Och nästan hälften har hittat på ursäkter för att slippa vara med. En enkätundersökning gjord med högstadieelever på tio skolor i Göteborg visar att många elever känner obehag i samband med idrotts- och hälsalektionerna. I läroplanen kan man läsa att idrottsundervisningen i skolan ska främja en god folkhälsa, och hjälpa alla elever att hitta en motionsform som passar just dem. I praktiken känner många elever sig utanför och otillräckliga. Det finns även stora skillnader mellan hur tjejer och killar trivs på gympan. Nästan dubbelt så många tjejer som killar har känt obehag i samband med undervisningen, och tjejerna skolkar även mer än killarna.

Integration och religion på schemat

Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.