Abstract Uppsatsens titel: En tidning för alla? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och dagstidningar i synnerhet Författare: Valpuri Mäkinen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vt 2004 Syfte: Undersökningens syfte är att analysera invandrares användning av och attityder till medier med fokus på dagstidningsläsning Metod och material: Fyra fokusgruppintervjuer varav två med iranier och två med finländare Huvudresultat: Finländare och iranier använder medier på olika sätt. Iranierna gör sitt medieval utifrån sina nyhetsbehov medan finländare styrs mycket av sina vanor och värderingar. Båda grupperna använder medier mer till nytta än nöje. De saknar nyheter från sina hemländer och får detta främst genom medier i hemlandet. Svenska mediers rapportering från deras hemländer är bristfälligt och upplevs som negativt på samma sätt som invandrare upplever att de behandlas orättvist och negativt i de svenska medierna. Den lokala tidningen kritiseras för att ha fastnat i gamla spår och för att den inte speglar det samhället som invandrarna lever i.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.

ABSTRACT Titel: ”Spegel, spegel…” En innehållsanalys om medias skildring av företagsetik Författare: Ulrika Emtervall, påbyggnasdskurs, höstterminen 2004 Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004-08-25 Sidantal: 46 Syfte: Syftet är att undersöka hur svensk press, år 2003, speglar företags ansvar och etiska handlande. Jag undersöker vilket ordval som används för att spegla etiken i artiklarna, vilka sakområden som ges störst utrymme, företeelser som är mer markanta än andra, vilken geografisk vinkling artiklarna har, i vilken artiklatyp de förekommer, vilka tendenser man kan se utifrån olika medietyper, typ av företag omskrivs och vilka aktörer som kommer till tals. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med ett kvalitativt inslag Material: Eftersom jag skriver denna uppsats på uppdrag av Observer har de tillhandahållit artiklarna. Materialet är sökt i all svensk press som behandlar området etik och moral. Man letade efter artiklar som innehöll etik, moral, ansvar och värderingar. Insamlingen av artiklar ägde rum under månaderna mars och april 2003. Totalt 316 artiklar har kodats. Resultat: Min undersökning visar att flest artiklar berör moral gentemot tredje världen, fonder/aktier och företags ansvar. Enskilda företeelser som är mer markanta än andra är investering i krigsindustrin, kränkning i media och utmärkelse. Flest av artiklarna var vinklade nationellt (46 %). 33 procent av alla artiklar rapporterade med en internationell vinkel. 21 procent var regionala. Detta trots att landsortstidningar var de klart mest förekommande med 125 av artiklarna. Facktidningar stod för 82 och storstadspress för 54 av artiklarna. Det kan jämnföras med populärpress som endast hade två artiklar med i undersökningen. Det visade sig att samhällsorganisationer och företagsledare är de som kommer mest till tals i artiklarna. Efter dem är det politiker, privatperoner och experter inom området som är aktörer i artiklarna. Övervägande delen av dessa ställer sig negativa till företagen det handlar om. Medarbetarna är ett undantag då de till stor del är positiva gentemot företagen. Största delen av artiklarna handlar om företags samhällsansvar i allmänhet, utan att nämna något företag eller typ av organisation. Annars visar sig övriga industriföretag vara frekvent förekommande, likaså livsmedelsföretag, medieföretag och fondförvaltare.

Abstract Title Luftfartstilsynet in the press and Internet: on the localization of regulatory agencies from Oslo Author Jererimson Okema-Opira Supervisor Monika Djerf-Pierre (JMG) Inger-Johanne Fjellanger (Luftfartstilsynet) Course Masters course in Media and Communication Semester Spring term 2005 Method Quantitative and qualitative analysis of articles from the press and Internet Material 855 articles published in 76 different newspapers, 72 websites and 16 magazines and publications, altogether 248,032 cm2 of media space. Main results The overall image of Luftfartstilsynet on the issue of relocating from Oslo is that, it has managed to portray itself as a specialized organization with highly qualified experts and expertise in the area of civil aviation. The report concludes that the media logic of the different types of media has had an important role in influencing the media image of Luftfartstilsynet on the issue on relocation. This can be distinguished by the selections of actors, priming on certain individuals, emphasizes upon certain issues, the framing of the issue, the definition of conflicts dimension, and the presentation of responsibility and accountability. The thesis recommends improvement in areas of issues management especially environmental scanning and issues analysis. Luftfartstilsynet should be clearer in its risk communication and it should be a part of its media strategy. Furthermore, the study recommends that within areas of risk communication the stake holders should be more in focus. Keywords: agenda-setting, media logic, frames, issues, relocation, localization, regulatory agencies, safety oversight,

Abstract Titel: Robert W. McChesney vs. John H. McManus – en undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001 Författare: Martin Johansson Handledare: Lennart Weibull Kurs: Påbyggnadskurs (D) Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 57 Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka huruvida svenska medieföretag, i samband med och under perioder präglade av turbulens, dramatiska förändringar och ökad konkurrens, förändrar sin inställning och ambition till att försöka styra och påverka det journalistiska innehållet i det egna företagets medieprodukter så att detta innehåll gynnar det egna företaget och dess övriga medieprodukter. Uppsatsens ämnar därmed pröva Robert W. McChesney modell om en ägarintressedriven journalistik och John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik på de svenska kvällstidningarnas, Aftonbladet samt Expressen, tv-bevakning under perioden 1988-2001. För att uppfylla detta syfte har ett antal hypoteser genererats från McChesneys idéer och teorier. Metod och material: Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens tv-bevakning under perioden 1988-2001. Tre mätperioder har konstruerats på följande vis; mätperiod 1 1988-1989, mätperiod 2 1994-1995 och mätperiod 3 2000-2001. Sedermera har de två tidningarnas tv-bevakning kodats för höstsäsongen under varje undersökt år dock har inte varje dag undersökts utan enbart varannan dag har kodats vilket i slutänden gett oss ett underlag som baseras på 42 dagars tv-bevakning per mätperiod (6 veckor). Resultat: Uppsatsens resultat pekar mot att John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik är mest giltig i förhållande till Aftonbladets och Expressen tv-bevakning. De tre hypoteser som genererats från Robert W. McChesneys modell har inte erhållit något stöd från det empiriska materialet även om det i den sista mätperioden 2001 finns vissa indikationer på att Expressens tv-bevakning har förändrats på ett sätt som stöder McChesneys modell. Problemet är dock här att vi inte har några senare jämförelsepunkter att basera våra slutsatser på vilket medför att vi i realiteten inte kan uttala oss om huruvida dessa indikationer är korrekta eller inte. Det mest framträdande resultatet i uppsatsen är annars att tv-bevakningen i Aftonbladet och Expressen är relativt likartade och att denna journalistik under den undersökta perioden 1988-2001 har ökat lavinartat i omfattning och utrymme.

Abstract Titel: GP-kortet – en attitydundersökning gentemot GP-kortets kunder Dokument: D-uppsats Författare: Peter Grönberg Institution: Journalistik och masskommunikation Handledare: Ingela Wadbring, GU samt Cecilia Alwin, GP Tid: Vårterminen 2005 Sidantal: 52 Ämne: Medie- och kommunikation Nyckelord: GP, betalkort, bonuskort, lojalitetsprogram Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett tidningsföretag som Göteborgs-Posten kan knyta till sig prenumeranter, med en hög livsintäkt, utifrån lojalitetsprogram som GP-kortet. Tanken är att bl.a. redogöra för hur kunderna till GP-kortet resonerar angående valet av betalkort samt hur stor inverkan bonusdelen har jämfört med betaldelen i valet av kort. Dessutom undersöka respondenternas attityd till GP-kortets bonusdel, Läsvärdet och hur man kan förbättra erbjudanden med utgångspunkt från GP-kortsinnehavarna. Jag har en kvantitativ ansats med enkäter som främsta informationskälla. Urvalet på 300 GP-kortsinnehavare är systematiskt samt stratifierat valda i ålderskategorin 20 till 35 år. På grund av att bortfallet är relativt stort, kan en viss skevhet uppstå, som gör att man får vara kritisk till vissa resultat. Resultat: En förenklad stereotyp som är ägare av GP-kortet är runt trettioårsåldern, tjänsteman, kvinna eller man, bor tillsammans men någon annan vuxen i en lägenhet samt i många fall har barn. 37 procent av respondenterna använder kortet endast som betalkort. I stort sett alla har ett betalkort utöver GP-kortet. Att GP-kortet är billigare att införskaffa, jämfört med andra kort, avgör valet av betalkort för hälften av respondenterna. 28 procent anger att Läsvärdefunktionen spelade in när dem valde betalkort. De flesta ger GP-kortets erbjudande höga betyg. På frågan vad som fattas, svarar ett flertal att de skulle vilja se transaktioner och saldo på Internet. Flera tycker att kontantuttagen bör vara avgiftsfria. 62 procent har använt Läsvärdet en till tre gånger under det senaste året. När respondenterna fick möjlighet att betygsätta utbud, information och ekonomiska fördelar på en sexgradig skala, så fick utbudet 3,52 i medelvärde, informationen fick 3.1 i medelvärde och de ekonomiska fördelarna kortet kan ge 3,61 i medelvärde. 22 procent använder kortet mer nu till Läsvärdefunktioner mot vad de gjorde när de endast hade Läsvärdekortet. Varför de använder kortet mer nu, är främst på grund av att de alltid har med sig kortet.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.