Abstract Titel: Robert W. McChesney vs. John H. McManus – en undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001 Författare: Martin Johansson Handledare: Lennart Weibull Kurs: Påbyggnadskurs (D) Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 57 Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka huruvida svenska medieföretag, i samband med och under perioder präglade av turbulens, dramatiska förändringar och ökad konkurrens, förändrar sin inställning och ambition till att försöka styra och påverka det journalistiska innehållet i det egna företagets medieprodukter så att detta innehåll gynnar det egna företaget och dess övriga medieprodukter. Uppsatsens ämnar därmed pröva Robert W. McChesney modell om en ägarintressedriven journalistik och John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik på de svenska kvällstidningarnas, Aftonbladet samt Expressen, tv-bevakning under perioden 1988-2001. För att uppfylla detta syfte har ett antal hypoteser genererats från McChesneys idéer och teorier. Metod och material: Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens tv-bevakning under perioden 1988-2001. Tre mätperioder har konstruerats på följande vis; mätperiod 1 1988-1989, mätperiod 2 1994-1995 och mätperiod 3 2000-2001. Sedermera har de två tidningarnas tv-bevakning kodats för höstsäsongen under varje undersökt år dock har inte varje dag undersökts utan enbart varannan dag har kodats vilket i slutänden gett oss ett underlag som baseras på 42 dagars tv-bevakning per mätperiod (6 veckor). Resultat: Uppsatsens resultat pekar mot att John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik är mest giltig i förhållande till Aftonbladets och Expressen tv-bevakning. De tre hypoteser som genererats från Robert W. McChesneys modell har inte erhållit något stöd från det empiriska materialet även om det i den sista mätperioden 2001 finns vissa indikationer på att Expressens tv-bevakning har förändrats på ett sätt som stöder McChesneys modell. Problemet är dock här att vi inte har några senare jämförelsepunkter att basera våra slutsatser på vilket medför att vi i realiteten inte kan uttala oss om huruvida dessa indikationer är korrekta eller inte. Det mest framträdande resultatet i uppsatsen är annars att tv-bevakningen i Aftonbladet och Expressen är relativt likartade och att denna journalistik under den undersökta perioden 1988-2001 har ökat lavinartat i omfattning och utrymme.

Abstract Titel Den svenska landsortstidningen – En studie om format och ämnesvinjettering över tid. Författare Minna Airenne Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Syfte Syftet med undersökningen är att över tid kartlägga den svenska landsortspressens formmässiga och innehållsliga ämnesbredd. Metod Strukturerad kvantitativ innehållsanalys Material Elva svenska landsortstidningar samt material ur Åsa Nilssons och Ronny Severinssons (2000) undersökning Trender och traditioner i svensk dagspress 1987 – 1999. Huvudresultat De undersökta landsortstidningarna har förändrats till att bli allt mer mallade, där innehållet sorteras och vinjetteras. Format- och innehållsförändringar har skett successivt. Förändringarna har bland annat inneburit att allt fler landsortstidningar konverterat till det mindre tabloidformatet. De flesta tidningar har delat upp sitt innehåll i två ryggar och majoriteten av de undersökta högfrekventa tidningarna har en veckoregelbunden bilaga. Antalet ämnesvinjetter har ökat medan volymen för det redaktionella innehållsmängden över tid minskat en aning. Opinionsmaterialet, det lokala samt in- och utrikesnyheter prioriteras fortfarande högt bland landsortstidningarna. Över tid har prioritering av sport, TV och specialintressen ökat, bland annat genom introduktionen och ökningen av antalet ämnesbilagor. Landsortstidningarna präglas av stabilitet vilket innebär att förändringarna sker relativt långsamt och i små portioner.

Abstract Titel ”Reklam görs av människor, de är byråernas största tillgång, vare sig man får ta upp dem i balansräkningen eller inte.” – En kvalitativ studie om internkommunikationens roll under reklambyråers livscykel Författare Lisa Knutsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2004 Handledare Larsåke Larsson Syfte Undersöka hur internkommunikation fungerar hos reklambyråer under deras livscykel samt vilken roll kommunikation har i samband med denna utvecklingsprocess. Metod Kvalitativ metod. Material 10 samtalsintervjuer samt en informantintervju. Huvudresultat Ju större reklambyrån är, desto flitigare används kommunikationsverktygen. Majoriteten anser att de har god internkommunikation. Utvecklingen går från obekymrade små byråer, via medelstora med relativt kommunikationsmedvetna grundare, till stora byråer med bristande internkommunikation. Tendensen följer det litteraturen säger. Stress, ekonomisk press, graden av delaktighet och engagemang är några av de faktorer som påverkar kommunikationen i byråerna. Dessa tillsammans med bristande öppenhet i ledarskapet kan leda till subgrupperingar och ryktesspridning. Avknoppning är naturligt i reklambyråers livscykel, det utvecklar och förnyar branschen. Otillräcklig internkommunikation, samt andra faktorer såsom dålig personkemi och skilda synsätt på hur organisationen skall drivas och reklam göras, ligger ofta till grund för avhopp. God internkommunikation ger ökad vi-känsla och gemenskap och kan förhindra utbrytning.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.

Abstract Titel: GP-kortet – en attitydundersökning gentemot GP-kortets kunder Dokument: D-uppsats Författare: Peter Grönberg Institution: Journalistik och masskommunikation Handledare: Ingela Wadbring, GU samt Cecilia Alwin, GP Tid: Vårterminen 2005 Sidantal: 52 Ämne: Medie- och kommunikation Nyckelord: GP, betalkort, bonuskort, lojalitetsprogram Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett tidningsföretag som Göteborgs-Posten kan knyta till sig prenumeranter, med en hög livsintäkt, utifrån lojalitetsprogram som GP-kortet. Tanken är att bl.a. redogöra för hur kunderna till GP-kortet resonerar angående valet av betalkort samt hur stor inverkan bonusdelen har jämfört med betaldelen i valet av kort. Dessutom undersöka respondenternas attityd till GP-kortets bonusdel, Läsvärdet och hur man kan förbättra erbjudanden med utgångspunkt från GP-kortsinnehavarna. Jag har en kvantitativ ansats med enkäter som främsta informationskälla. Urvalet på 300 GP-kortsinnehavare är systematiskt samt stratifierat valda i ålderskategorin 20 till 35 år. På grund av att bortfallet är relativt stort, kan en viss skevhet uppstå, som gör att man får vara kritisk till vissa resultat. Resultat: En förenklad stereotyp som är ägare av GP-kortet är runt trettioårsåldern, tjänsteman, kvinna eller man, bor tillsammans men någon annan vuxen i en lägenhet samt i många fall har barn. 37 procent av respondenterna använder kortet endast som betalkort. I stort sett alla har ett betalkort utöver GP-kortet. Att GP-kortet är billigare att införskaffa, jämfört med andra kort, avgör valet av betalkort för hälften av respondenterna. 28 procent anger att Läsvärdefunktionen spelade in när dem valde betalkort. De flesta ger GP-kortets erbjudande höga betyg. På frågan vad som fattas, svarar ett flertal att de skulle vilja se transaktioner och saldo på Internet. Flera tycker att kontantuttagen bör vara avgiftsfria. 62 procent har använt Läsvärdet en till tre gånger under det senaste året. När respondenterna fick möjlighet att betygsätta utbud, information och ekonomiska fördelar på en sexgradig skala, så fick utbudet 3,52 i medelvärde, informationen fick 3.1 i medelvärde och de ekonomiska fördelarna kortet kan ge 3,61 i medelvärde. 22 procent använder kortet mer nu till Läsvärdefunktioner mot vad de gjorde när de endast hade Läsvärdekortet. Varför de använder kortet mer nu, är främst på grund av att de alltid har med sig kortet.

Abstract Title Luftfartstilsynet in the press and Internet: on the localization of regulatory agencies from Oslo Author Jererimson Okema-Opira Supervisor Monika Djerf-Pierre (JMG) Inger-Johanne Fjellanger (Luftfartstilsynet) Course Masters course in Media and Communication Semester Spring term 2005 Method Quantitative and qualitative analysis of articles from the press and Internet Material 855 articles published in 76 different newspapers, 72 websites and 16 magazines and publications, altogether 248,032 cm2 of media space. Main results The overall image of Luftfartstilsynet on the issue of relocating from Oslo is that, it has managed to portray itself as a specialized organization with highly qualified experts and expertise in the area of civil aviation. The report concludes that the media logic of the different types of media has had an important role in influencing the media image of Luftfartstilsynet on the issue on relocation. This can be distinguished by the selections of actors, priming on certain individuals, emphasizes upon certain issues, the framing of the issue, the definition of conflicts dimension, and the presentation of responsibility and accountability. The thesis recommends improvement in areas of issues management especially environmental scanning and issues analysis. Luftfartstilsynet should be clearer in its risk communication and it should be a part of its media strategy. Furthermore, the study recommends that within areas of risk communication the stake holders should be more in focus. Keywords: agenda-setting, media logic, frames, issues, relocation, localization, regulatory agencies, safety oversight,

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.