Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.

Abstract Title Nobel Relations – an analysis of the reported Swedish media image of Nobel Biocare in relation to the the firm’s shift of legal domicile during the spring of 2002 Author Helene Carlson Course Media and Communications, Extension Sequence Semester Spring term 2003 Method A qualitative analysis of press cuttings, completed with clarifying quantitative compilations Material 116 articles from daily newspapers and weekly/monthly magazines: 34 articles and 51 news-items or news agency telegrams about Nobel Biocare, 29 articles written on issues somehow related to Nobel Biocare, and 2 reports based on interviews with the company’s CEO Heliane Canepa. Main Results The overall media image of Nobel Biocare is rather positive. However, in the period of time before the piece of news had become offical the articles were speculative and questioning, wondering whether they could trust the CEO. The main press release attracted a lot of media attention and the articles were here – at first – neutral, and stressed out journalists basically summarized the words of Nobel Biocare. Some even quoted the entire text – without mentioning the source. However, for the company that is a good thing, as it means that it gets its message across to its target groups, formulated the way they put the words – i.e. positively. Two days after the press release the press became more cruel – the regional news paper Göteborgs-Posten seemed to feel slightly humiliated by the way CEO Canepa had withheld them facts only a week earlier. This newspaper is the most negative one and the reason is probably – also – the fact that some of the Nobel Biocare employees and fellow citizens might risk losing their jobs if the company would move its headquarters to Switzerland. In contrast, the most positive and uncritical newspaper was Svenska Dagbladet. When comparing the press release to the facts given high priority by the press, both parties had similar listings except on one point: the taxes. Although very profitable for the company and its stockowners, the reduced corporate taxes seem to upset the press a little and many of the articles use that angle to their texts. But although they try to make it sound bad they can´t help but mentioning the positive financial facts related to the issue, which takes the edge off their argumentations. After the press release and up until when the stock was to be listed in Zürich, the press texts got more and more positive. A stronger use of languange rhetorics, dramatized headlines and an increasing amount of illustrative pictures marked this phase. The elite sources were by far the most frequent, and the only way of equalizing the CEO´s words was to find other equally respected experts.

Abstract Titel: Mässans Tidning- En utvärdering av Svenska Mässans kundtidning. Författare: Charlotte Berg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårtermin 2003 Handledare: Larsåke Larsson (Göteborgs Universitet) Annika Orgert (Svenska Mässan) Antal sidor: 48 Syfte: Att göra en undersökning av Svenska Mässans kundtidning Mässans Tidning för att få en generell uppfattning om hur tidningen upplevs och används. Undersökningen förväntas ge svar på hur väl kännedomen är om tidningen bland tidningens mottagare, i vilken grad den läses och samt hur innehållet värderas av läsarna. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 317 svar av 1100 utskick. Svarsfrekvens 28,8% Huvudresultat: Både kännedom om Mässans Tidning och läsfrekvens av tidningen är relativt hög. Mässans Tidning innehåller nyheter från Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal och är ämnen respondenterna vill ha mer av. Innehållet verkar inte användas i praktiken i någon större grad och praktiska mässtips är den mest önskade ämneskategorin. Tidningens innehållsliga och utseendemässiga förändring år 2002 uppmärksammades enbart av var femte respondent. Mässans Tidning är tillsammans med post den mest vanliga informationskälla för att få information om Svenska Mässan. Saknaden av information från Svenska Mässan var mycket låg, både bland de respondenter som känner till Mässans Tidning och bland de som inte hade någon kännedom.

ABSTRACT Titel: ”Lobbying – En bra metod för Rädda Barnen att göra sin röst hörd och föra upp sina frågor på den politiska agendan?” Författare: Christina Björkenvall Starrost Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 74 sidor (och bilagor 10 sidor) Handledare: Larsåke Larsson Syfte: Syftet är att undersöka vad ett antal riksdagspolitiker i justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet, i rollen som beslutsfattare och viktiga opinionsledare i samhället, har för uppfattningar om frivilligorganisationers, som Rädda Barnens, förnyade sätt att arbeta på, dvs. att via lobbying föra fram sitt budskap och påverka beslutsfattare. Metod och material: 13 kvalitativa samtalsintervjuer med riksdagspolitiker från justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet som genomfördes i maj i år i Stockholm. Resultat: · De flesta av respondenterna anser Rädda Barnen vara en trovärdig organisation med mycket god utredningskapacitet. · Få hade uppmärksammat Rädda Barnens identitetsförändring från att ha varit en traditionell biståndsorganisation till ha blivit en barnrättighetsorganisation. · Lobbying är något som respondenterna utsätts för dagligen och som ökat på sistone. Detta inkluderar också frivilligorganisationers lobbying som majoriteten av respondenterna tror har ökat. · I begreppet lobbying inkluderas både information och övertalning, med tonvikt på information. · Tio av respondenterna anser att det skiljer sig beroende på vem som använder sig av lobbying, dvs. om det är en ideell organisation eller ett vinstdrivande företag. · Respondenterna tyckte att det fanns både fördelar och nackdelar med lobbying. Som exempel på en fördel är all information som de får ta del av. Exempel på en fara med lobbying är när statliga myndigheter lobbar mot staten, eftersom deras uppgift enligt grundlagsstiftningen är att verkställa politikernas beslut.

Abstract Titel Kommunikationskontraktet – En kvalitativ studie av intern-kommunikationsutveckling på Volvo Personvagnar. Författare Robert Boch Handledare Lena Andersson och Margareta Eriksson Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutio-nen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göte-borgs universitet. VT 2000. Syfte Syftet med studien är att undersöka kommunikationskontrak-tets potentiella möjligheter att bidra till ökad effektivitet på Vagnverkstaden, en av Volvos avdelningar. Metod Kvalitativ undersökning i form av 19 personliga intervjuer. Huvudresultat Jag har kommit fram till att kommunikationskontraktet har en möjlighet att bidra till ökad effektivitet på avdelningen. Det kan positivt påverka internkommunikationen, det sociala kli-matet, motivationen, arbetstillfredsställelsen och arbetsutfö-randet. En mycket viktig förutsättning för att nå ett önskat re-sultat är att man uppfyller de krav som ställs i kontraktet och att man omförhandlar dessa i framtiden. Det krävs också hand-ling för att ge signaler till de mer skeptiska, och även de posi-tiva, medarbetarna att processen har startat.